En Bakercysta är en vätskefylld svullnad i knävecket. Ultraljud kan hjälpa när läkaren behöver klargöra vad svullnaden består av. Men en nytillkommen, öm och svullen vad ska inte automatiskt förklaras med en cysta. Då behöver vården skyndsamt bedöma risken för blodpropp.

Varför får man en Bakercysta?
Slemsäcken bakom knäleden kan innehålla mer vätska än vanligt. Hos vuxna finns ibland samtidig artros, ledinflammation eller en meniskskada. Svullnaden kan kännas spänd och göra det svårare att böja knät.
En cysta som inte ger besvär behöver ofta ingen behandling. Om ett problem i knäleden ligger bakom kan läkaren i stället behandla det. Därför är frågan inte bara hur stor svullnaden är, utan också varför den har uppstått.
Vad kan ultraljud visa?
Ultraljud kan ge information om vätska och mjukdelar kring knät. Vid misstänkt Bakercysta behöver remissen beskriva var svullnaden finns och vilka symtom du har. Läkaren avgör om undersökningen räcker för den aktuella frågan.
En vanlig undersökning av knäleden är inte samma sak som en riktad undersökning av benets vener. Beställ därför inte ett planerat knäultraljud för att på egen hand utesluta en blodpropp.
När behöver svullnaden snabb bedömning?
Sök vård skyndsamt vid nytillkommen ensidig vadsvullnad, särskilt om vaden samtidigt är öm eller varm. En sprucken cysta kan ge liknande besvär som en blodpropp. Det går inte alltid att skilja tillstånden åt utifrån hur det känns.
Vården bedömer symtom och riskfaktorer och väljer rätt utredning. Ring däremot 112 vid svår andnöd eller bröstsmärta med tydlig allmänpåverkan. Vänta då inte på en bokad bilddiagnostisk undersökning.
Behövs MR, CT eller röntgen?
MR kan bli relevant om frågan gäller strukturer inne i knäleden. Vanlig eller belastad röntgen kan ge information om skelett och artros. Däremot väljer läkaren CT för särskilda skelettfrågor, inte som rutin för själva cystan.
Nedan hittar du ScanNords alternativ för knäregionen. De svarar på olika medicinska frågor och utgör därför inte ett gemensamt paket. Beskriv därför besvären först, så att läkaren kan välja en relevant undersökning.
Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.





Lämna ett svar