MR armbåge eller röntgen – vad kan bilderna visa?

Man som stödjer armbågen med den andra handen

MR armbåge kan ge detaljerade bilder när läkaren behöver bedöma mjukdelar och andra strukturer i leden. Vanlig röntgen hjälper framför allt vid frågor om skelettet. Vilken metod som hjälper beror på besvären och läkarundersökningen. Vid typisk tennisarmbåge behöver läkaren ofta inga bilder alls.

När räcker en vanlig undersökning?

Vid ett besök får du beskriva smärtan och pröva rörelser, styrka och belastning. Vårdpersonalen kan också undersöka känsel och nervfunktion. Det ger information om vilka strukturer som kan vara påverkade.

Tennisarmbåge brukar ge ont kring muskelfästena på armbågens utsida. Ofta räcker symtombeskrivningen och de kliniska testerna för diagnosen. Om besvären talar för något annat kan läkaren föreslå ytterligare undersökningar.

Berätta om du har ramlat, slagit i armen eller fått ont gradvis. Nämn också om armbågen låser sig, svullnar eller inte går att sträcka som vanligt. Sådana detaljer hjälper läkaren att välja nästa steg.

Vad kan röntgen av armbågen visa?

Röntgen kan visa skelettförändringar och hjälpa vid frågor om exempelvis en fraktur. Personalen tar vanligen bilderna från flera håll. Du behöver hålla armen stilla i de lägen som personalen visar.

En normal röntgenbild förklarar inte alla typer av smärta. Den ger inte samma information om mjukdelar som andra metoder. Om besvären fortsätter behöver läkaren därför väga ihop svaret med hur armen fungerar.

När kan MR armbåge vara aktuell?

MR kan bidra när frågan gäller exempelvis senor, ledband eller andra mjukdelar. Metoden använder ett starkt magnetfält och radiovågor. Den ger ingen röntgenstrålning, men kräver en säkerhetskontroll inför besöket.

Meddela mottagningen om implantat, pacemaker eller metall i kroppen. Berätta även om du har svårt att ligga stilla eller blir orolig i trånga utrymmen. Mottagningen ger dig instruktioner inför ditt besök.

MR är inte automatiskt nästa steg efter all armbågssmärta. Fråga vilken konkret fråga bilderna ska besvara och hur svaret kan påverka behandlingen.

Hur skiljer sig CT och ultraljud?

CT, även kallad DT, använder röntgenstrålar för att skapa skiktbilder. Metoden kan ge ytterligare information när läkaren behöver granska skelettet mer detaljerat. Den ersätter inte alltid MR vid frågor om mjukdelar.

Ultraljud använder ljudvågor och kan i vissa fall vara ett alternativ för ytliga strukturer. Vilken undersökning som är lämplig beror på den medicinska frågan och mottagningens bedömning. Metoderna kompletterar varandra, men du behöver inte beställa alla.

Vad händer efter undersökningen?

En läkare granskar bilderna. Be om besked om vem som går igenom svaret med dig och hur planen för fortsatt behandling eller rehabilitering ser ut. Ett fynd på bilden behöver stämma med besvären för att vara relevant.

Sök vård efter en skada om du har mycket ont eller svårt att använda armen. Vid plötsliga eller kraftiga besvär ska du inte invänta en planerad privat MR armbåge.

Undersökningar hos ScanNord

Nedan finns alternativ för armbågsområdet. Beskriv sida, symtom, tidigare skador och behandling i egenremissen. Läkaren bedömer sedan vilken undersökning som är relevant.

Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

Källor

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *