Kategori: Datortomografi (CT)

  • CT utan kontrastmedel – varför väljer läkaren det?

    CT utan kontrastmedel – varför väljer läkaren det?

    CT utan kontrastmedel kan vara rätt undersökning när bilderna ska besvara en viss medicinsk fråga. Alla undersökningar kräver inte kontrastmedel. Det är röntgenläkaren som bedömer upplägget, och avsaknad av kontrast betyder inte automatiskt att undersökningen är ofullständig.

    En datortomograf med brits i ett ljust undersökningsrum

    Vad gör kontrastmedlet?

    Vid CT använder man ibland jodhaltigt kontrastmedel för att framhäva vävnader. Patienten kan få det i ett blodkärl eller dricka det, beroende på undersökningen. Unilabs beskriver att radiologen ordinerar kontrast när radiologen prioriterar remissen.

    Frågan är alltså vad läkaren behöver se, inte om kontrast alltid ger en bättre undersökning. En undersökning utan kontrast och en med kontrast kan ha olika uppgifter i utredningen.

    Ibland tar man bilder både utan och med kontrast

    Akademiska sjukhuset beskriver att vissa undersökningar omfattar båda delarna. Det hjälper läkaren att tolka bilderna. Att börja utan kontrast innebär därför inte nödvändigtvis att hela undersökningen ska ske utan kontrastmedel.

    Läs kallelsen och fråga mottagningen om upplägget är oklart. Ordet CT eller DT ensamt berättar inte vilka bildserier som ingår. Det är två namn på samma bildteknik, men den tekniska planeringen kan skilja sig mellan undersökningar.

    Om du helst vill undvika kontrastmedel

    Berätta i förväg om tidigare reaktioner eller nedsatt njurfunktion. Personalen behöver också veta vilka läkemedel du använder. Ändra däremot inte ordinationer själv inför undersökningen.

    Be läkaren förklara om den medicinska frågan går att besvara utan kontrast. Om svaret är nej behöver vården diskutera hur läkaren ska anpassa undersökningen eller utredningen. Du ska inte behöva välja mellan metoder enbart utifrån deras namn.

    CT utan kontrastmedel använder fortfarande röntgenstrålning

    Kontrastmedlet och röntgenstrålningen är olika delar av undersökningen. Även en CT utan kontrast behöver därför vara medicinskt motiverad. Fler bilder är inte automatiskt bättre, och ett nytt köp ersätter inte bedömningen av vilken undersökning läkaren behöver.

    Du hittar information om våra CT-undersökningar. Följ den utförande mottagningens instruktioner om förberedelser, även när undersökningen ska ske utan kontrast.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

  • Varför får man dricka kontrastmedel före CT?

    Varför får man dricka kontrastmedel före CT?

    Ibland får du dricka kontrastmedel före CT för att mag-tarmkanalen ska synas tydligare på bilderna. Det är inte samma sak som kontrastmedel i ett blodkärl. Du kan få det ena, båda eller ingetdera, beroende på vad undersökningen ska visa.

    Ett glas klar dryck på ett bord bredvid en datortomograf.

    Dricka kontrastmedel före CT eller få det i blodet?

    Kontrast som du dricker passerar genom mag-tarmkanalen. När personalen ger kontrast i ett blodkärl följer det med blodet och kan göra kärl och vävnader lättare att bedöma. En instruktion om dryck säger därför inte om du också ska få en spruta.

    Vid vissa undersökningar väljer mottagningen vatten eller annan särskild dryck. Försök inte byta ut det du har fått mot något annat. Mottagningen väljer förberedelsen efter undersökningens frågeställning och sitt undersökningsprotokoll.

    Varför behöver du komma tidigare?

    Drycken kan behöva tid för att nå rätt del av tarmen. Enligt 1177 kan tiden från att du börjar dricka till själva bildtagningen variera från omkring en kvart till flera timmar. Det är ett spann för olika undersökningar, inte en uppgift om hur länge just du ska vänta.

    Läs därför både ankomsttid och instruktioner i kallelsen. Själva tiden i kameran kan vara kort även om förberedelserna tar längre tid. Ska du planera resa eller arbete är det klokt att fråga mottagningen om hela besökets längd.

    Om du inte kan dricka upp

    Säg till personalen om du mår illa, har svårt att svälja eller inte klarar den angivna mängden. Berätta också om du har kräkts efter drycken. Personalen behöver avgöra hur de kan anpassa undersökningen. Du ska inte pressa i dig mer eller ändra blandningen på egen hand.

    Vilka instruktioner gäller för mat och mediciner?

    Följ kallelsen för just din CT. Krav på fasta, dryck och läkemedel varierar mellan undersökningar. Gör inte uppehåll med ordinerad behandling utan besked från vården. Om du har diabetes eller nedsatt njurfunktion ska mottagningen känna till det, särskilt när kontrast i blodkärl kan bli aktuellt.

    En tidigare CT utan dryck innebär inte att nästa undersökning ska ha samma förberedelser. Det är den aktuella medicinska frågan som styr upplägget.

    Läs mer i vår översikt över undersökningar.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

    1177 – Datortomografi
    1177 – Att undersökas med kontrastmedel

  • Skaldjursallergi och kontrastmedel – vad ska du berätta?

    Skaldjursallergi och kontrastmedel – vad ska du berätta?

    Skaldjursallergi och kontrastmedel är inte samma sak. Att du reagerar på skaldjur betyder inte automatiskt att du är allergisk mot kontrast vid CT. Däremot ska mottagningen få veta vilka allergier du har och hur du har reagerat. En tidigare reaktion på själva kontrastmedlet är en särskilt viktig uppgift.

    En kvinna samtalar med vårdpersonal i ett ljust rum

    Skilj på matallergi och en tidigare kontrastreaktion

    Skaldjursallergi gäller proteiner i maten. En del använder ordet jod slarvigt när någon beskriver allergi inför en röntgenundersökning. För vårdpersonalen är det mer hjälpsamt att veta vilket ämne du faktiskt fick och vilka symtom som följde.

    Skriv därför exempelvis att du fick nässelutslag efter räkor, om det var det som hände. Om reaktionen i stället kom efter en kontrastinjektion ska du ange det. Har du journaluppgifter eller namnet på kontrastmedlet kan de hjälpa mottagningen att planera rätt.

    Behövs allergitabletter före CT?

    Inte automatiskt på grund av matallergi. I Sahlgrenskas rutin för kontrastöverkänslighet skiljer man mellan födoämnesallergi och tidigare kontrastreaktion. Mottagningen behöver ändå bedöma vilka särskilda åtgärder just din undersökning kräver.

    Börja inte själv ta kortison eller extra allergitabletter för att göra undersökningen säker. Sådan behandling ersätter inte en medicinsk riskbedömning. Följ de instruktioner du får och berätta om astma, aktuella besvär och läkemedel.

    Vilka detaljer hjälper mottagningen?

    Ange vad som utlöste reaktionen, ungefär när den inträffade och hur snabbt symtomen kom. Beskriv också om du behövde akut behandling. Uppgifter om andningsbesvär, svullnad eller svimning är viktigare än enbart etiketten allergisk.

    Kontakta mottagningen i förväg om du är osäker på vad du reagerade på. Då finns tid att läsa tidigare dokumentation. Vänta inte till kontrastinjektionen med att nämna en tidigare allvarlig reaktion.

    Alla CT-undersökningar använder inte kontrast

    Om kontrast behövs beror på den medicinska frågan. Ibland går det att undersöka utan kontrast, men det är inte ett likvärdigt alternativ i varje situation. Röntgenläkaren avgör vilket upplägg som kan ge ett användbart svar.

    Läs om CT-undersökningar hos ScanNord när läkaren har valt metod. Ta upp skaldjursallergi och kontrastmedel med mottagningen före undersökningen, men en matallergi är inte ett skäl att på egen hand avboka en medicinskt motiverad utredning.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

    Sahlgrenska Universitetssjukhuset – Kontrastmedel och överkänslighet

    Livsmedelsverket – Kräftdjur och blötdjur som allergener

    1177 – Att undersökas med kontrastmedel

  • CT vid klaustrofobi – är kameran lika trång som MR?

    CT vid klaustrofobi – är kameran lika trång som MR?

    CT vid klaustrofobi kan ofta vara lättare att genomföra än en MR, eftersom CT-kameran har en kort ringformad öppning. Du ligger inte i samma typ av lång tunnel. Ändå kan situationen kännas obehaglig. Berätta om din rädsla före undersökningsdagen så att mottagningen kan planera stödet.

    En undersökningsbrits framför en kort, ringformad CT-kamera

    Hur ligger jag i kameran?

    Du ligger på en brits som rör sig genom kamerans öppning. Vilken del av kroppen som hamnar i ringen beror på vad som ska undersökas. Fråga därför hur just din undersökning går till, i stället för att utgå från en bild av en annan sorts kamera.

    Personalen går vanligtvis till ett rum intill under bildtagningen. Ni kan ändå prata med varandra via mikrofon och högtalare. Be personalen förklara hur du säger till om du behöver hjälp. Att veta vad som händer härnäst kan göra situationen mer förutsägbar.

    Hur länge måste jag ligga stilla?

    Själva bildtagningen går ofta snabbt, men hela besöket kan ta längre tid. Förberedelser, placering på britsen och eventuell kontrast tar också tid. Fråga både om tiden i kameran och om den sammanlagda tiden på mottagningen.

    Ibland behöver du hålla andan en kort stund. Be att få prova instruktionen innan bilderna tas om du är orolig för att missförstå den. Berätta också om smärta eller andningsbesvär som gör det svårt att ligga i den önskade positionen.

    Går det att få hjälp med oron?

    Beskriv konkret vad som brukar vara svårt: trånga utrymmen, att ligga ensam eller att inte kunna röra sig. Berätta om tidigare undersökningar som inte gick att genomföra och vad som hjälpte då. Mottagningen kan förklara vilka anpassningar som är möjliga.

    Lugnande läkemedel kan ibland bli aktuella efter bedömning. Ta inte någon annans tabletter eller extra doser på eget initiativ. Om du får lugnande behöver du följa instruktionerna om hemresa och bilkörning. Ordna detta i förväg om mottagningen rekommenderar det.

    Kan jag välja CT i stället för MR?

    CT och MR besvarar delvis olika medicinska frågor. CT använder röntgenstrålning, medan MR använder magnetfält och radiovågor. Det går därför inte att byta metod enbart för att den ena känns mindre trång.

    Be läkaren väga undersökningens nytta mot dina förutsättningar. Hos ScanNord finns information om datortomografi. Vid CT vid klaustrofobi är ett samtal med mottagningen före bokad tid mer användbart än att själv välja en annan kroppsregion eller metod.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

    1177 – Datortomografi

    1177 – Undersökning med magnetkamera

  • Hålla andan vid CT – vad händer om det är svårt?

    Hålla andan vid CT – vad händer om det är svårt?

    Du kan behöva hålla andan vid CT under en kort del av bildtagningen. Om det är svårt ska du säga till före undersökningen. Personalen kan då bedöma hur den kan genomföras. Du behöver inte hålla andan under hela besöket och ska inte pressa dig utan att följa instruktionerna.

    Tomt undersökningsrum med datortomograf och undersökningsbord

    Varför ber personalen dig att hålla andan?

    När du andas rör sig bland annat bröstkorgen och organen i buken. Rörelser kan göra bilder svårare att bedöma. En kort andningspaus hjälper därför vid vissa undersökningar, medan andra bildserier har andra instruktioner.

    Det finns ingen andningstid som gäller för alla CT-undersökningar. Kroppsområde, frågeställning och undersökningsupplägg påverkar vad du får göra. Utgå därför inte från en väns erfarenhet eller från hur en tidigare undersökning gick till.

    Vad ska du berätta i förväg?

    Säg till om du lätt blir andfådd, hostar mycket eller har svårt att förstå andningskommandon. Berätta också om smärta gör det svårt att ligga still. Sådan information hjälper personalen att planera och förklara momenten.

    Du kan formulera det enkelt: ”Jag blir snabbt andfådd och är osäker på om jag kan hålla andan.” Då blir det tydligt vad du behöver hjälp med. Om du behöver tolk eller har nedsatt hörsel bör mottagningen också få veta det före besöket.

    Under själva bildtagningen

    Personalen ger besked om när du ska andas in, hålla andan och börja andas igen. Följ de instruktioner du får för just din undersökning. Andas som vanligt mellan momenten om du inte får ett annat besked.

    Du är inte ensam utan kontakt när personalen är i rummet bredvid. De kan kommunicera med dig. Säg till om du får besvär eller inte klarar ett moment; försök inte dölja svårigheten för att vara till lags.

    Om du inte lyckas hålla andan vid CT

    Det innebär inte automatiskt att hela undersökningen måste avbrytas. Personalen bedömer bilderna och förutsättningarna. Ibland kan upplägget anpassas, men det går inte att lova samma lösning för alla.

    Kontakta mottagningen om din andning har försämrats sedan tiden bokades. Vid plötslig svår andnöd ska du söka akut hjälp i stället för att vänta på en planerad undersökning.

    ScanNords CT-undersökningar omfattar flera områden. Vilken metod som passar avgörs av den medicinska frågan, inte av hur länge du kan hålla andan hemma.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

    1177 – Datortomografi

  • Kontrastmedel och sköldkörteln – vad gäller inför CT?

    Kontrastmedel och sköldkörteln – vad gäller inför CT?

    Läkaren behöver ibland ta hänsyn till både kontrastmedel och sköldkörteln inför CT. Berätta om du har sköldkörtelsjukdom, genomgår utredning eller väntar på radiojodbehandling. Det betyder inte automatiskt att du måste avstå från CT. Mottagningen behöver uppgifterna för att välja ett lämpligt upplägg.

    Droppställning i ett lugnt förberedelserum

    Jodhaltigt kontrastmedel och sköldkörteln

    Röntgenpersonalen använder jodhaltigt kontrastmedel vid vissa CT-undersökningar. Det kan ha betydelse vid sköldkörtelsjukdom och för undersökningar eller behandlingar som använder radioaktivt jod. Därför ingår sköldkörteln bland de uppgifter som remittenten kan behöva lämna.

    Alla CT-undersökningar använder inte kontrast. Börja därför med att kontrollera vad som faktiskt är planerat. Ordet kontrast kan också avse olika preparat vid olika typer av bilddiagnostik. Ett råd om jodhaltigt CT-kontrastmedel gäller inte automatiskt för MR-kontrast.

    Lämna konkreta uppgifter före undersökningen

    Berätta vilken diagnos du har, vilken behandling du får och om du nyligen har lämnat sköldkörtelprover. Nämn även en pågående utredning om du ännu inte har fått en diagnos. Vid struma är det också relevant att informera mottagningen.

    Ta gärna fram namnet på den mottagning som ansvarar för behandlingen. Då blir det lättare för vården att samordna planeringen om mer information behövs. Ändra inte läkemedelsdosen och börja inte med jodtillskott på egen hand inför CT.

    Om du väntar på radiojod

    Säg till både röntgenmottagningen och den mottagning som planerar radiojodbehandlingen. De behöver känna till undersökningens datum och vilket kontrastmedel personalen planerar att använda eller redan har gett. Be därför om en gemensam plan om tiderna ligger nära varandra.

    Det finns ingen enda väntetid som den här allmänna texten kan ange för alla situationer. Använd därför inte en tidsangivelse från någon annans behandling för att själv flytta en tid. Låt ansvarig vård bedöma ordningen mellan undersökning och behandling.

    Vad bör du fråga om?

    Fråga om din CT kräver jodkontrast, om mottagningen har fått informationen om sköldkörteln och om du behöver lämna något prov före eller efteråt. Be om besked om vem som ansvarar för eventuell uppföljning.

    ScanNords CT-undersökningar omfattar olika områden och frågeställningar. Läkaren väljer kontrast och undersökningsmetod efter en medicinsk bedömning. En sköldkörteldiagnos innebär alltså inte att du själv ska välja bort en viktig undersökning eller ersätta den med en annan.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

    1177 – Struma, förstorad sköldkörtel

    Region Skåne – Viktig information inför jodhaltigt kontrastmedel

  • Angiomyolipom i njuren – varför används CT eller MR?

    Angiomyolipom i njuren – varför används CT eller MR?

    Ett angiomyolipom är en godartad tumör som kan finnas i njuren. Om ultraljud väcker misstanke kan läkaren ibland behöva CT eller MR för att bedöma förändringen närmare. Det viktiga är om bilderna ger en säker förklaring, inte att du genomgår alla metoder efter varandra.

    Ultraljudsutrustning i ett lugnt undersökningsrum

    Varför är fett i förändringen relevant?

    Vissa njurförändringar innehåller fett som syns vid bilddiagnostik. Ett sådant utseende kan starkt tala för angiomyolipom. Men alla förändringar har inte typiska kännetecken. Läs därför ord som misstänkt eller sannolikt i utlåtandet tillsammans med radiologens rekommendation.

    Små solida njurtumörer går inte alltid att säkert klassificera som godartade eller elakartade med enbart CT eller MR. Det är en begränsning i metoderna, inte ett bevis för att förändringen är farlig. I vissa oklara fall behöver läkaren komplettera utredningen på annat sätt.

    Vad skiljer ultraljud, CT och MR?

    Ultraljud kan upptäcka en förändring och hjälpa till att skilja olika typer av fynd. Läkaren väljer ofta CT för en mer detaljerad bedömning av njurarna. MR kan vara ett alternativ när frågan eller patientens förutsättningar talar för det. I vissa situationer använder specialistvården även ultraljud med kontrast.

    En vanlig ultraljudstjänst är inte samma sak som en undersökning där kontrast ingår. På samma sätt behöver radiologen anpassa en CT av buken till njurfrågan. Bekräfta därför den planerade undersökningen med mottagningen, särskilt om rekommendationen i utlåtandet är mycket specifik.

    Behöver du en uppföljning?

    Läkaren avgör det individuellt efter en bedömning av diagnosen och bildfyndet. Be om ett tydligt besked om du behöver en kontroll och vilken mottagning som ansvarar för den. Ett gammalt utlåtande eller en jämförelse med tidigare bilder kan vara viktigt för den bedömningen.

    En njurcysta och ett angiomyolipom är inte samma sak. Det finns olika regler för olika slags njurförändringar. Använd därför inte ett kontrollschema som du har fått för en annan diagnos, och jämför inte bara storleken med någon annans fynd.

    Inför en kompletterande undersökning

    Ta med tidigare utlåtande och uppgifter om vilken mottagning som gjorde undersökningen. Berätta om nedsatt njurfunktion och tidigare reaktioner på kontrastmedel. Läkaren kan behöva njurfunktionsprov inför valet av undersökning.

    De relaterade tjänsterna nedan visar tillgängliga alternativ för njurarna och buken. Medicinsk bedömning avgör vilken metod som besvarar frågan. Du behöver inte beställa flera undersökningar för att ett utlåtande nämner fler än en möjlig metod.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

    Regionala cancercentrum – Diagnostik av njurtumörer

    1177 för vårdpersonal – Njurcancer och differentialdiagnoser

  • Binjureincidentalom på CT – vad händer efter fyndet?

    Binjureincidentalom på CT – vad händer efter fyndet?

    Ett binjureincidentalom är en förändring i binjuren som radiologen hittar vid en undersökning av en annan anledning. Ordet beskriver hur radiologen hittade förändringen, inte att det är cancer. De flesta sådana förändringar är godartade. Nästa steg är att bedöma utseendet och om förändringen producerar för mycket hormon.

    Tomt undersökningsrum med en datortomograf

    Läkaren behöver svar på två olika frågor

    CT (även DT) och ibland MR hjälper läkaren att bedöma förändringens storlek och egenskaper. Läkaren bedömer däremot hormonproduktionen med laboratorieprover. En bild som ser godartad ut kan alltså inte ensam besvara hela frågan om binjurens funktion.

    Läkaren anpassar utredningen efter bland annat tidigare sjukdomar, blodtryck och symtom. Binjurarna bildar flera hormoner med olika uppgifter. Kortisol påverkar ämnesomsättningen, medan aldosteron bidrar till regleringen av saltbalans och blodtryck. Därför kan läkaren behöva andra prover än ett vanligt enstaka kortisolprov.

    Behöver du en ny CT direkt?

    Inte alltid. En viktig första åtgärd är att jämföra med tidigare bilder där binjurarna finns med. Ibland kan den jämförelsen besvara frågan utan en ny undersökning. Enligt det nationella vårdprogrammet behöver de flesta med konstaterat godartade, icke hormonproducerande adenom inte återkommande bildkontroller.

    Om läkaren behöver fler bilder ska radiologen anpassa undersökningen till binjurefrågan. CT binjurar är en riktad tjänst. MR av buken kan vara ett alternativ i vissa situationer, men mottagningen behöver bekräfta rätt protokoll före bokning. Du behöver inte köpa båda undersökningarna som en rutinmässig säkerhetsåtgärd.

    Vad kan du fråga om i utlåtandet?

    Be om en begriplig förklaring av vad radiologen bedömer som säkert och vad som fortfarande är oklart. Fråga om radiologen har jämfört med tidigare bilder. Behöver du hormonprover, och vem ansvarar i så fall för dem? Det är också bra att veta om läkaren planerar någon kontroll och vad den i så fall ska besvara.

    Ett besked om att du inte behöver fler bilder betyder inte att läkaren ignorerar fyndet. Det kan vara resultatet av en färdig bedömning. Dra samtidigt inte en egen slutsats från en enskild siffra eller storleksangivelse i ett oklart utlåtande.

    Spara planen tillsammans med svaret

    Behåll utlåtandet och eventuella besked om uppföljning. När du träffar en annan vårdgivare blir det då lättare att undvika att samma utredning börjar om. Kontakta den ansvariga mottagningen om du fått ett oväntat fynd men ännu inte vet vad nästa steg är.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

    Regionala cancercentrum – Incidentalom

    1177 – Så fungerar hormonsystemet

  • Divertiklar på CT – betyder det inflammation?

    Divertiklar på CT – betyder det inflammation?

    Nej, divertiklar på CT betyder inte automatiskt att tarmen är inflammerad. Divertiklar är små fickor i tarmväggen. När fickorna blir inflammerade kallas det divertikulit. Den skillnaden är viktig när du läser ett utlåtande efter en undersökning av buken.

    En vuxen sitter avslappnat i en ljus fåtölj.

    Divertiklar på CT förklarar inte alltid smärtan

    Tarmfickor blir vanligare med åldern. Ibland upptäcker radiologen dem när läkaren utreder något annat. Om utlåtandet beskriver divertiklar utan inflammation behöver fyndet därför inte förklara aktuella besvär. Läkaren väger samman bilderna med symtom, undersökning och eventuella blodprover.

    Orden divertikulos och divertikulit är lätta att förväxla. Divertikulos beskriver förekomsten av fickor. Divertikulit beskriver däremot inflammationen. Be om en förklaring om det inte framgår vilket av dessa som avses i ditt svar.

    När hjälper bilddiagnostik?

    Vid misstänkt inflammation undersöker läkaren först patienten och bedömer symtomen. Bilder kan hjälpa till att klarlägga orsaken till smärtan eller undersöka om det finns komplikationer. Alla med tidigare kända tarmfickor behöver inte en ny undersökning vid varje lindrigt besvär.

    CT är en röntgenmetod som ger detaljerade bilder av buken. Radiologen anpassar upplägg och eventuell kontrast till frågeställningen. En vanlig CT av buken är inte samma undersökning som koloskopi eller särskild CT av tjocktarmen. Vissa frågor om tarmslemhinnan kräver därför annan utredning.

    Vänta inte med akuta besvär

    Kontakta vården om du misstänker inflammerade tarmfickor. Vid kraftig eller tilltagande buksmärta, särskilt tillsammans med feber och tydligt påverkat allmäntillstånd, behöver du snabb bedömning. En privat planerad undersökning ska inte försena akut vård.

    När svaret är klart bör du få veta om du behöver någon uppföljning och vem som ansvarar för den. Köp inte en ny undersökning enbart för att ordet divertiklar finns i utlåtandet.

    Nedan kan du läsa om ScanNords CT, MR och ultraljud av buken. Metoderna besvarar olika frågor och är inte likvärdiga alternativ för varje tarmsjukdom. Låt den medicinska bedömningen styra valet; du behöver inte beställa alla tre.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

    Divertikulit – 1177 för vårdpersonal

    Inflammerade tarmfickor – 1177

    Datortomografi – 1177

  • Osteokondral skada i fotleden – MR eller CT?

    Osteokondral skada i fotleden – MR eller CT?

    Vid en osteokondral skada i fotleden kan MR visa brosket och reaktionen i benmärgen. CT ger mer detaljer om benet under brosket. Vanlig röntgen, ibland stående, bidrar med information om skelett och ledställning. Läkaren väljer metod efter tidigare fynd och vad fortsatt behandling kräver.

    Närbild av en fotled som vilar på en pall.

    Vad betyder ordet osteokondral?

    Ordet beskriver att skadan berör både ben och ledbrosk. I fotleden sitter sådana skador ofta i språngbenet, talus. Besvären kan märkas som djup smärta vid belastning, svullnad eller ibland en känsla av att leden hakar upp sig. Symtomen räcker inte för att säkert avgöra vilken skada du har.

    Läkaren behöver också undersöka rörlighet och stabilitet. Var du känner smärtan överensstämmer inte alltid exakt med skadans läge på bilden.

    Bilder vid en osteokondral skada

    Broskförändringar kan vara svåra att se med vanlig röntgen. Ett normalt röntgensvar utesluter därför inte alla skador i ledytan. MR kan bli ett komplement när besvär och undersökningsfynd motiverar det. CT kan hjälpa läkaren att bedöma benförändringens utformning närmare.

    Det betyder inte att varje fotled behöver både MR och CT. En komplettering ska besvara en kvarstående fråga. Det är också viktigt att skilja vanlig CT från särskilda undersökningar med kontrast inne i leden; de är inte samma tjänst.

    Ta med detta till bedömningen

    Beskriv hur besvären började, om leden svullnar efter aktivitet och om den verkligen låser sig. Berätta vilken rehabilitering du provat och hur den har fungerat. Tidigare utlåtanden och bilder hjälper läkaren att bedöma förändringar över tid.

    Nedan kan du läsa om ScanNords fotledsundersökningar. Stående röntgen visar leden under belastning. Produktvalet ska följa den medicinska frågeställningen, inte en egen rangordning av vilken kamera som verkar mest avancerad. Om du nyligen skadat fotleden och inte kan stödja på foten bör du söka vård för bedömning i stället för att vänta på en planerad bilddiagnostik.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

    DGOU: Rekommendationer om osteokondrala skador i talus

    Region Jönköpings län: Röntgens pocketkompendium