Kategori: Datortomografi (CT)

  • Spondylolys – vad skiljer MR från CT?

    Spondylolys – vad skiljer MR från CT?

    Vid misstänkt spondylolys kan MR och CT ge olika delar av svaret. MR kan visa en belastningsreaktion i benmärgen och omgivande mjukdelar. CT visar benets struktur och en eventuell spricka mer detaljerat. Vilken metod som behövs beror på frågan som läkaren vill besvara.

    Vuxen person som vilar efter ett träningspass på en parkbänk.

    En förändring i kotbågen

    Spondylolys innebär en defekt i en smal del av kotans bakre båge. Den kan ha samband med upprepad belastning. Begreppet är inte samma sak som spondylos, som beskriver degenerativa förändringar, eller spondylolistes, där en kota har glidit i förhållande till en annan.

    Läkaren behöver jämföra ett sådant fynd med var du har ont och hur besvären började. Bilden ensam visar inte säkert vilken förändring som orsakar smärtan.

    Bilder vid spondylolys

    Vanlig röntgen kan visa kotornas läge och ibland en etablerad defekt. CT kan förtydliga benförändringens utbredning. MR kan bidra med information om vävnadsreaktion och samtidigt visa diskar och nerver. Metoderna är därför inte utbytbara i varje situation.

    Undersökningar med röntgenstrålning ska ha en tydlig medicinsk motivering. Det gäller särskilt yngre personer. Att börja med en metod och sedan komplettera vid behov är inte samma sak som att alla behöver flera undersökningar.

    Inför bedömningen

    Berätta om besvären hänger ihop med idrott eller upprepade rörelser, hur länge de funnits och om belastningsanpassning har hjälpt. Ta också med uppgifter om tidigare bilder. Det gör det lättare att planera en riktad undersökning och jämföra fynd över tid.

    Sök akut vid nytillkommen svårighet att kissa, nedsatt känsel kring underlivet eller tydlig svaghet i benen. Vänta då inte på en planerad undersökning.

    Nedan finns ScanNords alternativ för ländryggen. Provokationsröntgen kan besvara särskilda frågor om rörelse och stabilitet. Valet mellan undersökningarna ska bygga på medicinsk bedömning, inte på att fler bilder alltid ger ett bättre svar.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

    Region Jönköpings län: Röntgens pocketkompendium

    PubMed: MRI versus CT vid spondylolys och spondylolistes

    1177: Diskbråck och varningssymtom vid ryggbesvär

  • Emfysem på CT – betyder fyndet att du har KOL?

    Emfysem på CT – betyder fyndet att du har KOL?

    Emfysem på CT betyder att bilderna visar förändringar i lungvävnaden. Fyndet förekommer ofta vid KOL, men räcker inte ensamt för att ställa den diagnosen. För att bedöma KOL behöver vården bland annat mäta lungfunktionen med spirometri och gå igenom symtom och riskfaktorer.

    Vuxen person som promenerar lugnt på en parkväg intill vatten

    Vad är emfysem?

    Vid emfysem har lungblåsornas väggar fått skador. Lungans struktur blir därför annorlunda och ytan för syreupptag kan minska. Rökning är en vanlig orsak, men även andra faktorer kan ha betydelse.

    Hur mycket ett fynd påverkar dig går inte att avgöra enbart av att ordet emfysem står i svaret. Läkaren väger ihop utbredningen på bilderna, din lungfunktion och hur du klarar vardagen. Vissa har tydliga besvär, medan andra upptäcker förändringen vid en undersökning av en annan anledning.

    Spirometri mäter det som bilden inte kan mäta

    Bilderna visar lungornas struktur. Spirometri mäter hur mycket luft du kan blåsa ut och hur snabbt det går. Vid utredning av KOL bedömer vården vanligtvis resultatet efter att du har fått luftrörsvidgande läkemedel.

    Det går att ha emfysemförändringar utan en tydlig KOL-bild på spirometri. Därför behöver undersökningarna inte ge samma slags besked. Om symtomen och resultaten inte stämmer överens kan vården behöva utreda vidare.

    Vad händer efter ett fynd av emfysem på CT?

    Ta upp resultatet med den som ansvarar för utredningen. Berätta om andfåddhet, långvarig hosta och om du röker eller tidigare har rökt. Även exponering för damm eller rök i arbetet kan vara relevant.

    Om du röker är stöd att sluta en viktig åtgärd. Vården anpassar också råden om fysisk aktivitet och andra insatser efter din förmåga och eventuella sjukdom. Kroppen återskapar inte förstörd lungvävnad, men det finns åtgärder som kan minska besvär och bromsa fortsatt försämring.

    Behövs fler bilder?

    En ny CT är inte automatiskt nästa steg. Ofta behöver man först förstå lungfunktionen och symtomen. Uppföljningen ska ha en tydlig medicinsk fråga.

    ScanNord erbjuder CT thorax, datortomografi med kontrast, lungröntgen och MR av bröstkorgen. Metoderna har olika användningsområden. MR är inte förstahandsmetod för att bedöma emfysem, och läkaren avgör behovet av kontrast utifrån frågeställningen. Alternativen nedan är därför inte en rekommendation att köpa flera undersökningar.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

    Lungemfysem – information från 1177

    Vårdförlopp vid KOL – 1177 för vårdpersonal

    Kliniskt kunskapsstöd om KOL – 1177 för vårdpersonal

  • Hörselnedsättning – när används MR eller CT?

    Hörselnedsättning – när används MR eller CT?

    Du behöver inte alltid MR eller CT vid hörselnedsättning. Hörselprov och en medicinsk bedömning kommer först. I vissa situationer behöver läkaren bilder av örat eller hörselnerven. Metoden beror då på vad vården misstänker och vilken del av hörselsystemet läkaren behöver bedöma.

    Person sitter i ett ljust rum med hörlurar liggande på bordet.

    Hörselprovet hjälper till att välja nästa steg

    Ett hörselprov visar bland annat hur starka ljud behöver vara för att du ska uppfatta dem. Skillnader mellan öronen kan ge viktig information. Berätta också om hörseln ändrades plötsligt eller gradvis och om du har yrsel eller andra samtidiga besvär.

    Ta med tidigare hörselprov om du har sådana. Då kan vården bedöma förändringen över tid. Enbart upplevelsen att det ena örat hör sämre räcker inte för att själv välja mellan olika bildundersökningar eller deras produktnamn.

    När kan MR bli aktuellt?

    Vid vissa former av asymmetrisk hörselnedsättning kan läkaren behöva undersöka området kring hörsel- och balansnerven. De nationella riktlinjerna anger MR som förstahandsmetod när frågan gäller en förändring i ponsvinkeln, området där dessa nerver passerar.

    Det innebär inte att alla med olika hörsel på höger och vänster sida behöver MR. Läkaren väger samman hörselprovets resultat med andra symtom och undersökningsfynd. Fråga vad man vill utesluta eller bekräfta och hur svaret kan påverka fortsatt handläggning.

    CT och MR visar olika detaljer

    CT av temporalbenen ger detaljerade bilder av örats små benstrukturer. Läkaren använder MR för andra frågor, bland annat om innerörat och nervområdet. Metoderna är alltså inte två likvärdiga varianter där du bör välja enbart efter pris eller undersökningstid.

    Om MR inte går att genomföra behöver läkaren bedöma ett lämpligt alternativ. Berätta om implantat eller andra förhållanden som kan påverka planeringen. Att en annan metod finns betyder inte att den automatiskt kan svara på exakt samma fråga.

    Undvik dubbla beställningar

    ScanNord erbjuder MR Öra, MR Acusticus och CT öra/temporalben. De två MR-benämningarna kan beröra överlappande områden. Mottagningen anpassar undersökningen till den medicinska frågan. Beställ inte båda för säkerhets skull. Stäm därför av rätt undersökning och protokoll före bokningen.

    Vid nytillkommen hörselnedsättning ska vården bedöma besvären. En privat bildbokning ersätter inte hörselundersökning eller bedömning av örat. Korten nedan visar tillgängliga alternativ när en bildundersökning är motiverad.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

  • Tumbasartros – behövs röntgen eller MR?

    Tumbasartros – behövs röntgen eller MR?

    Läkaren bedömer tumbasartros främst genom dina besvär och en undersökning av handen. Om läkaren behöver bilder är vanlig röntgen standardmetoden. MR eller CT är alltså inte ett självklart nästa steg bara för att det gör ont när du greppar eller vrider med tummen.

    Äldre persons händer vilar på ett bord bredvid en burk och ett köksredskap.

    Berätta vad handen inte klarar

    Typiska besvär är smärta nära tummens bas, svagare grepp och svårigheter att exempelvis öppna en burk eller vrida en nyckel. Besvären kan variera mellan olika perioder. Liknande symtom kan också ha andra orsaker, så platsen för smärtan räcker inte för en säker diagnos.

    Beskriv gärna ett par vardagliga moment som har blivit svåra. Berätta när problemen började och om du tidigare har skadat handen. Den informationen hjälper därför vården att välja rätt undersökning. Du behöver inte själv försöka provocera fram smärta med särskilda tester hemma.

    Vad tillför röntgen vid tumbasartros?

    Vanlig röntgen kan visa förändringar i leden och skelettet. Samtidigt är sambandet mellan hur leden ser ut och hur mycket ont du har svagt. Bilderna ersätter därför inte bedömningen av handens funktion eller samtalet om dina besvär.

    Fråga vad undersökningen ska hjälpa till att avgöra. Om diagnosen redan är tydlig kan en bild ibland tillföra mindre än du förväntar dig. Om läkaren misstänker något annat behöver både metod och undersökningsområde passa den frågan.

    MR och CT är olika alternativ

    ScanNord erbjuder röntgen av handen, MR av tummen, MR av handen och CT av handen. Metoderna besvarar olika frågor. CT kan vara relevant för vissa skelettfrågor, medan läkaren väljer MR för andra frågeställningar. Ingen av dem ersätter rutinmässigt vanlig röntgen vid typisk tumbasartros.

    Korten nedan visar alternativ inom samma område. Du behöver alltså inte köpa undersökningarna tillsammans. Stäm därför av rätt metod och område före beställningen. En mer omfattande undersökning är inte automatiskt mer användbar för just ditt besvär.

    Behandling behöver inte börja med fler bilder

    Träning, anpassade grepp, hjälpmedel och ibland en stödjande ortos kan underlätta vardagen. En arbetsterapeut kan hjälpa till med råd och utprovning. Ta kontakt med vårdcentralen vid symtom på tumbasartros. Målet är att handen ska fungera bättre, inte bara att få ett bildsvar.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

  • CT med pacemaker – går undersökningen att göra?

    CT med pacemaker – går undersökningen att göra?

    CT med pacemaker går vanligtvis bra att göra. Detsamma gäller om du har en ICD, en inopererad hjärtstartare. Enligt 1177 går det bra att genomgå röntgenundersökningar, inklusive datortomografi. Berätta ändå om implantatet när du och mottagningen planerar undersökningen och följ personalens instruktioner.

    Tom datortomograf med en kort rund öppning och en undersökningsbrits.

    CT är inte samma sak som MR

    CT, även kallad DT eller datortomografi, tar bilder med röntgenstrålar. MR använder i stället ett starkt magnetfält. Därför gäller råd om pacemaker och magnetkamera inte automatiskt för en CT-undersökning.

    Vid MR behöver en specialist först bedöma förutsättningarna när du har pacemaker eller ICD. Det betyder inte automatiskt att MR är omöjligt. Men du ska aldrig själv utgå från att ett besked om CT även gäller för magnetkamera.

    Berätta vad du har för implantat

    Ta gärna med implantatkortet eller uppgifter från din pacemakermottagning. Meddela om du är osäker på vilken typ av utrustning du har. Personalen kan då avgöra vilka uppgifter de behöver innan undersökningen.

    Du behöver inte ändra pacemakerns inställningar själv. Avboka inte heller en ordinerad undersökning bara för att du har sett generella varningar om metall. Kontakta i stället röntgenmottagningen och ange vilken undersökning du ska göra och vilket implantat du har.

    Kontrastmedel är en separat fråga

    Vid vissa CT-undersökningar använder personalen kontrastmedel, vid andra inte. Inför kontrast kan mottagningen behöva uppgifter om njurfunktion, tidigare reaktioner och läkemedel. Att du har pacemaker avgör inte ensamt om du ska få kontrastmedel.

    Läs därför hela kallelsen. Fråga mottagningen om något är oklart, till exempel om du behöver lämna ett blodprov eller förbereda dig på ett särskilt sätt. Använd instruktionerna för just din undersökning, inte en annan persons kallelse.

    Välj undersökning efter den medicinska frågan

    CT med pacemaker är inte i sig en anledning att göra en undersökning. Läkaren behöver först veta vilken sjukdom eller skada bilderna ska hjälpa till att bedöma. Den frågan styr vilken kroppsdel läkaren vill undersöka och vilken metod som passar.

    På ScanNords sida för datortomografi finns information om CT. Kontakta mottagningen i förväg om implantatet inte finns med i de uppgifter du redan har lämnat. Då kan personalen anpassa förberedelserna innan du kommer.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

  • Höftfraktur trots normal röntgen – vad händer nu?

    Höftfraktur trots normal röntgen – vad händer nu?

    En höftfraktur trots normal röntgen kan förekomma. Om läkaren fortfarande misstänker ett benbrott behövs fortsatt bedömning, ofta med MR. Har du svårt att stödja på benet efter ett fall ska du därför söka vård på nytt även om den första röntgenundersökningen inte visade någon fraktur.

    Äldre kvinna sitter i en stadig stol med ett gånghjälpmedel bredvid.

    Varför kan första bilden vara normal?

    Vanlig röntgen är ofta den första bildundersökningen vid misstänkt höftledsbrott. Men alla skador framträder inte tydligt direkt. Vården måste därför väga ihop bildsvaret med smärta, gångförmåga och vad undersökningen av höften visar.

    Berätta om du fortfarande inte kan gå som vanligt eller om det gör mer ont. Försök inte belasta igenom kraftig smärta för att kontrollera om benet håller. Ett normalt bildsvar är inte ett skäl att bortse från tydliga kvarstående besvär.

    När behövs MR eller CT?

    Vid stark misstanke om höftfraktur trots negativ vanlig röntgen kan MR hjälpa vården att hitta en dold fraktur. Det nationella vårdprogrammet rekommenderar MR för att bedöma om fraktur finns när den vanliga undersökningen inte ger tillräckligt besked.

    CT kan vara ett alternativ i vissa situationer, men metoderna är inte likvärdiga för varje fråga. Läkaren och röntgenavdelningen väljer utifrån misstanken och dina förutsättningar. Om besvären kvarstår behöver även ett lugnande undersökningssvar sättas i sitt sammanhang.

    Sök hjälp utifrån besvären

    Kontakta genast vårdcentral eller jouröppen mottagning om du misstänker höftledsbrott. Sök akutmottagning om det är stängt. Ring 112 om du efter skadan inte kan stå eller stödja på benet. Vänta inte på att boka en privat undersökning.

    Smärta kan kännas i höften eller ljumsken, men också stråla mot knät. Berätta därför om hela förloppet och hur mycket du kan belasta. Uppge också om du redan har en höftprotes eller tidigare har opererat området.

    Om du har fått åka hem

    Följ de råd du fick om belastning och uppföljning. Om planen är oklar, kontakta mottagningen och fråga vad som gäller vid kvarstående smärta. Be om en tydlig tidpunkt och kontaktväg för ny bedömning. Sök tidigare om du blir sämre.

    ScanNord erbjuder MR och CT av bäcken och höftleder, röntgen av höft och bäcken samt ultraljud av höftleden. Ultraljud ersätter inte den riktade frakturutredningen. Korten visar områdets tillgängliga metoder för planerade undersökningar; vid akut frakturmisstanke ska vården ordna utredningen.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

  • Kalkaxel – räcker röntgen eller behövs MR?

    Kalkaxel – räcker röntgen eller behövs MR?

    Vid misstänkt kalkaxel kan vanlig röntgen visa kalkinlagringar kring axelns senor. MR behövs inte automatiskt för att det finns kalk på en bild. Först behöver vården bedöma om fyndet passar ihop med smärtan och om det finns någon annan orsak till besvären.

    Man sitter med underarmen vilande på en kudde vid ett bord.

    Vad menas med kalkaxel?

    Kalkaxel innebär att kalk har lagrats i en sena eller i området kring axelns slemsäck. Du kan få plötsligt mycket ont och svårt att röra armen. Hos andra kommer besvären mer gradvis. Liknande smärta kan också ha andra orsaker.

    Berätta om hur besvären började, om du har skadat dig och vilka rörelser som gör ont. Nattlig smärta och svårt att ligga på axeln är också uppgifter som kan hjälpa bedömningen. Det går inte att säkert skilja kalkaxel från andra axelproblem enbart genom en symtomlista.

    Vad visar bilderna?

    Vanlig röntgen kan visa kalkinlagringar och ger samtidigt information om skelettet. Ultraljud kan hjälpa till att bedöma senor och området runt dem. Undersökningarna ger delvis olika information, så vården väljer metod utifrån frågan som behöver besvaras.

    Storleken på en kalkinlagring berättar inte ensam hur ont du har eller vilken behandling du behöver. Ett fynd på bilden behöver därför stämma med din berättelse och undersökningen av axeln. Be gärna om en förklaring av vad fyndet betyder i just ditt fall.

    När kan MR tillföra något?

    MR kan bli relevant när diagnosen är oklar eller när läkaren behöver undersöka andra förändringar i mjukdelarna. En misstänkt senskada är exempel på en annan fråga än att bara påvisa kalk. MR är alltså inte ett obligatoriskt nästa steg efter varje röntgenbild.

    Om du redan har gjort en undersökning, berätta var och när. Tidigare bilder och utlåtandet kan hjälpa den som planerar fortsatt utredning. Då blir det lättare att avgöra vad en ny undersökning faktiskt skulle tillföra.

    När bör du söka vård snabbt?

    Sök vård skyndsamt om du plötsligt får kraftig smärta och svårt att använda armen, särskilt efter en skada. Feber tillsammans med en kraftigt smärtande axel behöver också en snabb bedömning. Utgå inte från att det är kalkaxel bara för att du har haft det tidigare.

    Nedan finns ScanNords MR, CT, röntgen och ultraljud av axeln. CT är främst ett alternativ för särskilda frågor om skelettet. Metoderna svarar på olika kliniska frågor; välj efter medicinsk bedömning och beställ inte alla alternativen.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

  • Korsbandsskada – när behövs MR av knät?

    Korsbandsskada – när behövs MR av knät?

    Vid en misstänkt korsbandsskada börjar utredningen med hur skadan gick till och en undersökning av knät. MR kan ibland komplettera bedömningen och visa skador inne i leden. Undersökningen behövs inte automatiskt för alla, och ett MR-fynd avgör inte ensamt om du behöver opereras.

    Kvinna i träningskläder sitter på en bänk med båda fötterna i golvet.

    Ett ostadigt knä behöver en bedömning

    Korsbanden hjälper till att stabilisera knät. En kraftig vridning, till exempel under idrott, kan skada ett korsband. Knät kan svullna snabbt och göra ont. När svullnaden senare minskar kan det i stället kännas som att knät viker sig.

    Kontakta vårdcentral om du misstänker en korsbandsskada och har besvär. Vid mycket ont, kraftig svullnad eller svårt att gå ska du söka vård genast. Vänta då inte på en privat MR-tid. Om vårdcentral eller jourmottagning är stängd behöver du söka akutmottagning.

    Vad tillför MR?

    MR kan ge kompletterande information om korsbandet och andra strukturer i knät. Läkaren behöver först formulera vilken fråga bilderna ska besvara. Det kan exempelvis handla om att kartlägga skadan när den kliniska bedömningen behöver stöd inför fortsatt behandling.

    Berätta om tidigare knäskador och operationer. Beskriv också när knät känns ostadigt och vad du vill kunna göra i vardagen eller idrotten. Den informationen är viktig även om bilder redan finns. Fråga hur resultatet kan påverka planen för just ditt knä.

    Varför kan vanlig röntgen behövas?

    Efter en skada kan vården behöva undersöka skelettet med vanlig röntgen. En normal röntgenbild utesluter däremot inte en skada på korsbandet. Röntgen och MR svarar alltså på olika frågor.

    CT ger detaljer om skelettet i utvalda situationer. Stående röntgen kan besvara frågor under belastning, medan ultraljud används för vissa mer ytliga strukturer och vätska. Dessa alternativ ersätter inte en riktad bedömning av korsbandet med MR när den behövs.

    Rehabiliteringen är central

    Fysioterapi är den viktigaste behandlingen för många med korsbandsskada. Många kan få ett väl fungerande knä utan operation. Träningen och eventuell kirurgisk bedömning behöver anpassas till hur stabilt knät är, dina aktiviteter och hur återhämtningen går.

    ScanNord erbjuder MR, CT, vanlig och stående röntgen samt ultraljud av knät. Korten nedan visar tillgängliga alternativ för samma område. Valet beror på medicinsk bedömning; de är inte en rekommendation att köpa flera undersökningar.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

  • Svullen arm efter kontrastmedel – när ska du söka hjälp?

    Svullen arm efter kontrastmedel – när ska du söka hjälp?

    En svullen arm efter kontrastmedel kan bero på att vätska har hamnat utanför blodkärlet. Det medicinska namnet är extravasering. Säg till personalen direkt om det spänner, svider eller svullnar kring nålen. De behöver undersöka armen och ge råd utifrån hur den ser ut och vilka besvär du har.

    Kvinna vilar armen på en kudde med ett litet förband vid armvecket.

    Om du upptäcker svullnaden hemma

    Kontakta mottagningen som utförde undersökningen om du är osäker på en nytillkommen svullnad. Beskriv när den började, var den sitter och om smärtan ökar. Berätta också om du har en annorlunda känsla i handen eller om hudens färg har förändrats.

    En lindrig reaktion går ofta tillbaka, men det är utvecklingen som är viktig att följa. Utgå från de råd du fått efter undersökningen. Råden kan skilja sig beroende på hur mycket kontrastmedel som läckt ut och var det har hamnat.

    Tecken som behöver snabb bedömning

    Sök vård snarast vid tilltagande smärta eller svullnad, blåsor, domningar eller förändrad färg eller temperatur i handen. Vänta därför inte flera dagar om besvären blir värre. Kontakta den ansvariga mottagningen eller ring 1177 för hjälp med vart du ska vända dig.

    Om du samtidigt får svårt att andas eller svullnad i mun eller svalg ska du ringa 112. Sådana symtom kan ha en annan orsak än ett lokalt läckage vid nålen.

    Högläge och fortsatt uppföljning

    Mottagningen kan rekommendera att du håller armen högt och använder kyla. Följ deras instruktioner om hur och hur länge. Lägg däremot inte is direkt mot huden. Be om ett telefonnummer att ringa om besvären tilltar efter att du lämnat mottagningen.

    Ett läckage utanför kärlet och en överkänslighetsreaktion är olika saker. Berätta vid framtida undersökningar vad som faktiskt hände, så att personalen kan skilja dem åt. Om du är osäker kan mottagningen berätta vad personalen dokumenterade.

    Vården använder kontrastmedel vid vissa undersökningar med datortomografi. En ny undersökning är inte behandlingen för en svullen arm; vården behöver först bedöma besvären.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin

    Källor

  • CT vid graviditet – vad behöver mottagningen veta?

    CT vid graviditet – vad behöver mottagningen veta?

    Berätta för röntgenmottagningen om du är gravid eller kan vara gravid innan en CT-undersökning. Graviditet innebär inte att vården alltid måste ställa in en nödvändig undersökning. Läkaren behöver väga nyttan mot strålningsrisken och ta ställning till metod, undersökningsområde och tidpunkt.

    Gravid kvinna samtalar med vårdpersonal i en lugn miljö.

    Kontakta mottagningen före undersökningen

    Ta kontakt när du får kallelsen och nämn graviditeten igen när du kommer dit. Berätta ungefär hur långt gången du är, om du vet det. Om graviditeten ännu inte är bekräftad är det ändå relevant information för personalen.

    Avboka inte en angelägen undersökning utan att tala med vården. Anledningen till undersökningen kan vara viktig för både dig och graviditeten. Mottagningen behöver känna till situationen för att kunna planera rätt.

    Kan vården välja en annan metod?

    CT, även kallad datortomografi eller DT, använder röntgenstrålning. Ibland kan vården välja en annan metod, anpassa undersökningen eller vänta. Men olika metoder besvarar olika frågor. Därför är det inte säkert att exempelvis ultraljud kan ersätta den planerade undersökningen.

    Du kan fråga vilken medicinsk fråga bilderna ska besvara och hur resultatet kan påverka behandlingen. Det gör det lättare att förstå varför vården vill genomföra eller ändra undersökningen.

    Om du redan har gjort CT

    Kontakta mottagningen om du efteråt upptäcker att du var gravid vid undersökningen. Be om en individuell bedömning i stället för att försöka tolka generella risksiffror. Vården behöver veta vilken del av kroppen bilderna visar och hur personalen genomförde undersökningen.

    En genomförd CT är inte i sig ett besked om en skada på fostret. Samtidigt går det inte att lämna ett säkert individuellt besked enbart utifrån ordet CT. Låt mottagningen ta fram rätt underlag.

    Vid akuta besvär ska du söka vård och berätta om graviditeten där. ScanNords information om datortomografi beskriver metoden generellt; valet under graviditet kräver en medicinsk bedömning.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin

    Källor