Kategori: Magnetkamera (MR)

  • MR lilla bäckenet eller höft – är det samma undersökning?

    MR lilla bäckenet eller höft – är det samma undersökning?

    MR lilla bäckenet är inte automatiskt samma undersökning som MR av bäcken och höftleder. Den första kan fokusera på organ i nedre delen av buken. Den andra kan fokusera på skelett, leder och mjukdelar kring höften. Den medicinska frågan avgör vilka bilder läkaren behöver.

    En tom magnetkamerasal med en brits framför kameran

    Samma kroppsregion, olika fokus

    Ordet bäcken kan betyda både bäckenets ben och området där flera inre organ ligger. Därför räcker ordet inte alltid för att beskriva en undersökning. En remiss behöver förklara vilka besvär eller tidigare fynd som läkaren behöver utreda.

    MR använder magnetfält och radiovågor. Personalen anpassar bildtagningen till området och frågan. Att ett organ råkar finnas med på en bild innebär inte att undersökningen är utformad för att bedöma alla sjukdomar i det organet.

    Hur skiljer sig alternativen hos ScanNord?

    MR Bäcken och nedre del av buken är inriktad på organ och mjukdelar i detta område. MR Bäcken och Höftleder har i stället fokus på rörelseapparaten. Produkterna är därför inte utbytbara enbart för att båda innehåller ordet bäcken.

    Skriv var besvären sitter och vad som utlöser dem. Ange exempelvis om smärtan kommer vid gång eller om frågan gäller ett tidigare fynd i ett organ. Bifoga relevanta tidigare svar om mottagningen ber om dem. Den informationen är mer användbar än att själv försöka välja kamerainställningar.

    När väljer läkaren röntgen eller CT?

    ScanNord har även röntgen av bäcken och höft samt CT av bäcken och höftleder. Metoderna besvarar olika frågor. Valet beror på läkarens bedömning, inte på att en metod alltid är bättre än de andra.

    Korten nedan visar alternativ inom samma region. De är inte en rekommendation att köpa flera undersökningar samtidigt. Om du redan har en remiss, kontrollera vilken undersökning och frågeställning den avser innan du beställer.

    Vad ska du fråga före bokningen?

    Be om ett tydligt besked om undersökningens fokus. Fråga om mottagningen behöver tidigare bilder och om du behöver förbereda något. Följ mottagningens kallelse; råden kan skilja sig beroende på vilket område undersökningen gäller.

    Berätta också om implantat och eventuell graviditet inför MR. Personalen behöver uppgifterna för sin säkerhetsbedömning. Vid nya akuta besvär ska du söka vård i stället för att invänta en planerad privat undersökning.

    Om du har valt fel område

    Kontakta ScanNord före undersökningen om produktnamnet inte verkar stämma med din fråga. En tydlig medicinsk bedömning kan förebygga att du får bilder som inte besvarar det du behöver veta. Medicinska skäl kan påverka val av undersökning och pris enligt villkoren.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

    1177 – MR, undersökning med magnetkamera

    Bilddiagnostik Helsingborg – Olika MR-undersökningar av bäckenet

  • MR av käkleder – behövs det när käken knäpper?

    MR av käkleder – behövs det när käken knäpper?

    MR av käkleder kan vara aktuellt vid misstänkta förändringar i ledens disk eller vid inflammation. En knäppande käke behöver däremot inte automatiskt undersökas med magnetkamera. Ofta börjar utredningen hos tandläkaren, som bedömer rörelse, smärta och hur besvären påverkar vardagen.

    Vuxen person i samtal med tandläkare om besvär från käkleden

    Varför knäpper eller låser sig käken?

    Käkleden sitter framför örat. I leden finns en liten disk som kan ändra läge. Det kan ge knäppningar eller upphakningar när du gapar. Besvär kan också komma från spända eller överbelastade käkmuskler. Ljudet ensamt visar därför inte vilken behandling du behöver.

    Kontakta tandläkare om du har ont, svårt att gapa eller besvär som stör när du äter. Tandläkaren undersöker hur käken rör sig och känner på leder och muskler. Ibland räcker det för att planera behandling. Vid behov kan du få en remiss till specialist.

    Vad kan MR av käkleder visa?

    Magnetkamera används bland annat när vården behöver bedöma käkledsdisken, dess läge eller misstänkt inflammation. Undersökningen ger därmed ett annat underlag än enbart en beskrivning av hur leden låter. Bilderna behöver ändå tolkas tillsammans med undersökningen och dina symtom.

    En tydlig fråga i remissen är viktig. Det kan exempelvis handla om återkommande låsning där undersökningen väckt misstanke om diskförskjutning. MR är inte ett allmänt test av alla orsaker till värk i ansiktet. Tandproblem och muskelbesvär kan behöva bedömas på andra sätt.

    Behövs bilder innan behandling kan börja?

    Inte alltid. Enkla åtgärder kan hjälpa vid många käkbesvär. Tandläkaren kan till exempel föreslå anpassad rörelseträning, råd om vanor eller bettskena. Vilket alternativ som passar beror på vad undersökningen visar. Det är alltså inte självklart att MR blir första steget.

    Så förbereder du dig för magnetkamera

    Berätta för mottagningen om implantat eller metall i kroppen och fyll i säkerhetsfrågorna noggrant. Uppge även om du är gravid eller känner stark oro i trånga utrymmen. Mottagningen bedömer vad som gäller för just dig och skickar instruktioner inför besöket.

    MR använder magnetfält och radiovågor i stället för röntgenstrålning. Du ligger stilla under bildtagningen och får hörselskydd eftersom kameran låter. Följ personalens anvisningar och säg till om något känns obehagligt. Du kan kommunicera med personalen under undersökningen.

    Ge ett tydligt underlag för din remiss

    Skriv vilken sida som besvärar dig, hur länge det har pågått och om käken låser sig. Beskriv även tidigare tandläkarbedömning och behandling. Hos ScanNord finns MR av käkleder nedan. Valet av undersökning bör bygga på medicinsk bedömning, så att bilderna kan besvara en relevant fråga.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

    1177 – Besvär med käken

    Region Norrbotten – Käkleder magnetkamera

    1177 – MR, undersökning med magnetkamera

  • MRCP och fasta – så förbereder du dig

    MRCP och fasta – så förbereder du dig

    Inför MRCP behöver du vanligtvis fasta, men antalet timmar skiljer sig mellan mottagningar. Följ därför alltid kallelsen för just din undersökning. En allmän instruktion på nätet ska inte ersätta de råd som din röntgenmottagning har skickat.

    Patient samtalar med vårdpersonal inför MRCP i en magnetkameramiljö

    MRCP och fasta: fyra eller sex timmar?

    Båda tiderna förekommer i svenska rutiner. Region Norrbotten anger fyra timmars fasta i sitt MRCP-protokoll. Södra Älvsborgs Sjukhus anger sex timmar inför MR av galla och gallvägar. Skillnaden visar varför det är viktigt att läsa den egna kallelsen.

    Kontrollera när fastan börjar och vad instruktionen säger om dryck. Om det bara står ”fastande” och du är osäker, fråga mottagningen. Gissa inte att kaffe, mjölk eller andra drycker är tillåtna. Har du råkat äta bör du ringa och berätta när och vad du åt.

    Hur gör jag med läkemedel och diabetes?

    Be om individuella råd om du har diabetes eller tar medicin som behöver anpassas till måltider. Ändra inte doser på egen hand inför undersökningen. Ta även upp om du har svårt att fasta eller om tiden i kallelsen inte fungerar med din behandling.

    Skriv ner frågorna när du får din tid. Då hinner mottagningen ge besked före undersökningsdagen. Fråga samtidigt vilka läkemedel du ska ta som vanligt och om du får ta dem med vatten.

    Kräver MRCP kontrastmedel?

    MRCP ger bilder av gallvägarna och bukspottkörtelns gångar. Personalen kan ta själva MRCP-bilderna utan kontrastmedel i blodet. Ibland ingår den i en större MR-undersökning av buken, där andra bildserier kan kräva kontrast. Utgå därför inte från att alla undersökningar har samma upplägg.

    Du kan läsa mer om skillnaden i vår guide MRCP eller MR buk. Det är frågeställningen i remissen som styr vilka bilder radiologen behöver.

    Säkerhetsfrågor innan du kommer

    Berätta i förväg om implantat, pacemaker eller metallsplitter. Personalen behöver bedöma säkerheten inför undersökningen. Meddela också om du är gravid eller har svårt att vara i trånga utrymmen. Personalen gör en säkerhetskontroll även om du har gjort MR tidigare.

    Under bildtagningen behöver du ligga stilla och följa personalens instruktioner. Kameran låter mycket, men du får hörselskydd. Du kan prata med personalen via mikrofon. Fråga hur lång tid personalen räknar med för just ditt besök.

    Olika undersökningar besvarar olika frågor

    MRCP och ultraljud av gallvägarna är inte utbytbara i alla situationer. Läkaren väljer metod efter symtom och tidigare fynd. Korten visar tillgängliga alternativ för gallvägarna; du behöver inte köpa båda. Förberedelserna ovan gäller MRCP, medan ultraljud kan ha egna instruktioner.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

    1177 – Undersökning med magnetkamera

    Region Norrbotten – MRCP, undersökningsprotokoll

    Södra Älvsborgs Sjukhus – Magnetkamera, förberedelser

  • MR under graviditet – kan undersökningen göras?

    MR under graviditet – kan undersökningen göras?

    MR under graviditet kan vara aktuellt när det finns ett tydligt medicinskt behov. Undersökningen använder magnetfält och radiovågor, inte röntgenstrålning. Det innebär ändå inte att alla planerade MR-undersökningar bör ske direkt. Kontakta mottagningen innan besöket om du är gravid eller tror att du kan vara det.

    Gravid kvinna samtalar med vårdpersonal inför en eventuell MR-undersökning

    Vem bedömer behovet av undersökningen?

    Radiologen och läkaren som skriver remissen behöver väga nyttan mot eventuella risker och alternativ. Frågan är vad bilderna kan förändra i din vård just nu. Om en annan metod kan ge tillräckligt svar kan den vara ett alternativ.

    Västra Götalandsregionens rutin anger att man inte känner till några skadliga effekter av MR under graviditet. Samtidigt ska försiktighet gälla och behovet vara starkt. Vården kan därför skjuta upp en undersökning till efter förlossningen om den kan vänta.

    MR under graviditet och kontrastmedel

    MR utan kontrast och MR med kontrast är två olika bedömningar. Vården kan behöva kontrastmedel vid vissa frågeställningar, men är restriktiv med det under graviditet. Rutinen från Skaraborgs Sjukhus anger att personalen inte ska ge intravenös kontrast vid deras MR-undersökningar av gravida.

    Utgå därför inte från att mottagningen kan utföra en bokad undersökning exakt som planerat. Mottagningen behöver veta både att du är gravid och vilken fråga undersökningen ska besvara. Den ansvariga vården avgör om upplägget behöver ändras.

    Om du blir gravid efter att läkaren skickat remissen

    Hör av dig så snart du känner till graviditeten, även om mottagningen redan godkänt remissen. Berätta vilken undersökning din kallelse gäller och ungefär hur långt graviditeten har kommit. Det gör det lättare för mottagningen att bedöma den aktuella situationen före besöket.

    Fråga vem som återkommer med besked och om din bokade tid ska stå kvar. Avboka inte en medicinskt viktig undersökning utan att först kontakta vården. Att behöva anpassa undersökningen betyder inte att du ska bli utan utredning.

    Vanliga säkerhetsfrågor gäller också

    Meddela mottagningen om implantat, pacemaker, metall i kroppen eller andra uppgifter i säkerhetsformuläret. Berätta även om det är svårt att ligga stilla eller om det känns obehagligt i trånga utrymmen. Då kan personalen förklara hur besöket går till och vad de behöver planera.

    Be om en förklaring om instruktionerna är otydliga. Du ska kunna förstå varför läkaren rekommenderar undersökningen, vilka alternativ som finns och hur du får svaret. Skriv gärna ner dina frågor före samtalet så att det viktigaste kommer med.

    Inför en beställning hos ScanNord

    Berätta om graviditet redan i kontakten inför en eventuell remiss. En allmän hälsokontroll och en undersökning för ett aktuellt medicinskt problem är olika situationer. Vården behöver bedöma nyttan individuellt, även om det går att beställa en tjänst online.

    Du kan läsa mer om själva metoden på sidan om magnetkamera och MR-undersökningar. Den här guiden gäller säkerhet och planering, inte fosterdiagnostik. Frågor om undersökningar av fostret tar du med din barnmorska eller ansvariga läkare.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

    1177 – MR, undersökning med magnetkamera

    Skaraborgs Sjukhus, Västra Götalandsregionen – MR-undersökning av gravida

  • MR av SI-lederna – när skiljer den sig från MR ländrygg?

    MR av SI-lederna – när skiljer den sig från MR ländrygg?

    MR av SI-lederna kan vara relevant när läkaren misstänker inflammation i lederna mellan korsbenet och bäckenet. Undersökningen är särskilt inriktad på detta område och är inte samma sak som en vanlig MR av ländryggen. Ryggont i sig betyder däremot inte att du behöver båda undersökningarna.

    En ung vuxen promenerar lugnt i en grön park

    Vad är SI-lederna?

    SI-lederna, även kallade sakroiliakalederna, sitter på var sida om korsbenet längst ner i ryggen. Inflammation där heter sakroiliit. Den kan förekomma vid axial spondylartrit, en grupp inflammatoriska reumatiska ryggsjukdomar. Smärta i området kan dock också ha andra orsaker.

    Vilka besvär kan väcka misstanke om inflammation?

    Vården frågar bland annat om långvarig ryggsmärta, morgonstelhet och värk under natten. Besvär som lindras av rörelse men inte av vila kan ge vägledning. Sjukdomen börjar ofta i yngre vuxen ålder. Ibland växlar smärtan mellan höger och vänster skinka.

    Berätta även om psoriasis, inflammatorisk tarmsjukdom eller tidigare inflammation i ögat. Sådana uppgifter kan vara relevanta för bedömningen. En lista med symtom kan däremot inte avgöra diagnosen på egen hand. Vårdcentralen är ofta första steget i utredningen.

    Vad kan MR av SI-lederna visa?

    MR kan visa tidiga tecken på inflammation, till exempel svullnad i benmärgen nära lederna. Undersökningen kan även ge information om mer bestående förändringar. Det nationella kunskapsstödet för vårdpersonal rekommenderar MR av SI-lederna som första bildmetod vid utredning av misstänkt axial spondylartrit.

    Radiologens utlåtande är en del av underlaget. Läkaren väger samman bilderna med din sjukdomshistoria, kroppsundersökning och ibland blodprover. En specialist inom reumatologi kan behöva göra den slutliga bedömningen. Köp därför inte undersökningen som ett fristående test som ensam ska avgöra om du har reumatism.

    MR ländrygg och CT besvarar andra frågor

    En MR av ländryggen riktar sig mot en annan del av ryggen och ersätter inte automatiskt en riktad undersökning av SI-lederna. Kontrollera att remissens frågeställning och den bokade undersökningen stämmer överens. Be om hjälp om namnen på beställningen och remissen skiljer sig.

    ScanNord erbjuder även CT av SI-lederna. Det är ett alternativ för andra medicinska frågeställningar, inte ett rutinmässigt tillägg till MR vid misstänkt inflammation. Låt läkaren avgöra vilken metod som kan ge den information som behövs.

    Inför beställningen

    Skriv ner hur länge besvären har funnits och vad som gör dem bättre eller sämre. Ange tidigare undersökningar och var de ägde rum. Nedan finns de relevanta alternativen hos ScanNord. Välj utifrån den medicinska bedömningen och planera vem som ska följa upp svaret.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

    1177 för vårdpersonal – Axial spondylartrit

    1177 – Axial spondylartrit

    Läkemedelsboken – Ankyloserande spondylit och axial spondylartrit

  • Ont i handleden trots normal röntgen – behövs MR?

    Ont i handleden trots normal röntgen – behövs MR?

    Ont i handleden efter ett fall kan behöva följas upp även om första röntgenbilden ser normal ut. Vissa båtbensbrott syns inte direkt. Kontakta mottagningen om smärtan kvarstår och följ planen för skydd och återbesök. En normal första bild betyder inte alltid att handleden är oskadad.

    En person stöder sin ömma handled med den andra handen

    Varför kan ett båtbensbrott missas?

    Båtbenet är ett litet ben i handleden. En spricka kan vara svår att se på den första röntgenundersökningen. Skadan behöver inte ge kraftig svullnad eller mycket ont. Därför väger läkaren även in hur fallet gick till och var du är öm.

    Om läkaren fortfarande misstänker ett båtbensbrott kan du få gips trots ett normalt röntgensvar. 1177 beskriver uppföljning med MR eller ny röntgen efter ungefär två veckor. Följ tiden som din egen mottagning har bestämt, eftersom upplägget kan variera.

    När kan MR av handleden hjälpa?

    MR kan visa ett båtbensbrott tydligare än vanlig röntgen. Men undersökningen ska besvara en bestämd fråga efter bedömningen av skadan. Det är inte meningen att du själv ska välja mellan återbesök och en privat MR utan att diskutera planen med vården.

    Hur skiljer sig CT från vanlig röntgen?

    CT, som också heter DT eller datortomografi, använder röntgenstrålar och skapar mer detaljerade bilder än vanlig röntgen. Läkaren avgör om den informationen behövs. Mer detaljer innebär inte automatiskt att CT är rätt nästa undersökning för varje öm handled.

    Inför CT får du instruktioner från mottagningen. Metall nära området kan störa bilderna, så personalen berättar vad du ska ta av. Informera mottagningen om graviditet eller möjlig graviditet innan undersökningen. Strålningen finns inte kvar i kroppen efteråt.

    Förbered informationen inför nästa kontakt

    Skriv ner när skadan inträffade, vilken hand det gäller och var smärtan sitter. Berätta också var och när du redan har gjort röntgen. Då blir det lättare för vården att hitta tidigare bilder och förstå vad som återstår att utreda.

    Fråga vem som ansvarar för uppföljningen och vad du ska göra medan du väntar. Ta inte bort ordinerat stöd eller gips på egen hand bara för att det första svaret såg normalt ut. Sök vård direkt om handleden är svullen och gör ont efter ett fall.

    Undersökningar av handleden hos ScanNord

    Nedan finns vanlig röntgen, MR och CT av handleden. Metoderna svarar på olika frågor och ska inte köpas som ett gemensamt paket. Vid en nytillkommen skada ska en privat beställning inte fördröja akut bedömning. Välj undersökning först när frågeställningen och uppföljningen är tydliga.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

    1177 – Båtbensbrott

    1177 – Datortomografi

  • Höftartros – räcker röntgen eller behövs MR?

    Höftartros – räcker röntgen eller behövs MR?

    Vid misstänkt höftartros behöver du inte alltid en bildundersökning direkt. Ofta kan läkare eller fysioterapeut bedöma besvären genom samtal och undersökning. När läkaren behöver bilder är vanlig röntgen normalt första alternativet. MR är inte automatiskt ett bättre förstaval bara för att tekniken kan visa fler detaljer.

    En äldre person reser sig från en stol med handen vid höften

    Vad kan röntgen visa vid höftartros?

    Röntgen kan visa förändringar i höftleden som talar för artros. Men tidiga besvär kan finnas innan förändringarna syns tydligt. En normal bild utesluter därför inte tidig höftartros. På motsvarande sätt säger tydliga förändringar inte exakt hur ont en person har.

    Smärta, stelhet och svårigheter i vardagen är viktiga delar av bedömningen. Berätta till exempel om du har svårt att ta på strumpor, gå längre sträckor eller resa dig från en stol. Den informationen hjälper vården att förstå vad undersökningen behöver besvara.

    När brukar man behöva bilder?

    Vården kan överväga röntgen om besvären är atypiska, om diagnosen är osäker eller inför bedömning hos ortoped. Läkaren behöver också bilder inför en eventuell höftprotesoperation. Däremot behöver du inte vänta på röntgen för att få råd och börja anpassad träning vid typiska artrosbesvär.

    1177 beskriver att träning och information är centrala delar av behandlingen. En fysioterapeut kan hjälpa dig att hitta en nivå som fungerar. Undersökningens uppgift är att ge relevant information, inte att ersätta den behandlingen.

    När kan MR eller CT av höften bli aktuellt?

    Om läkaren misstänker något annat än vanlig artros kan läkaren välja en annan metod. Valet beror på vilken vävnad och möjlig skada som läkaren vill bedöma. MR och CT besvarar delvis olika frågor och är inte utbytbara uppgraderingar av samma test.

    Berätta om tidigare skada, operation och tidigare bilder innan du väljer undersökning. En tidigare röntgenundersökning kan vara ett viktigt underlag för nästa steg. Köp inte flera metoder samtidigt i förhoppningen att fler bilder alltid ger ett tydligare svar.

    Vad är nästa steg vid ont i höften?

    Börja med en klinisk bedömning om orsaken till smärtan är oklar. Smärta runt höften kan ha flera orsaker, och platsen där du känner ont räcker inte för att välja rätt bildmetod. Be om en tydlig frågeställning inför en eventuell remiss.

    Undersökningar av höft och bäcken hos ScanNord

    Nedan finns röntgen, MR och CT för området. Kortens alternativ är till för olika medicinska frågeställningar; de är inte ett paket som alla behöver köpa. Vid misstänkt höftartros är vanlig röntgen ofta tillräcklig när läkaren behöver bilddiagnostik. Låt bedömningen styra valet.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

    1177 – Höftledsartros

    1177 för vårdpersonal – Höftledsartros och bilddiagnostik

  • MR vid klaustrofobi – så förbereder du besöket

    MR vid klaustrofobi – så förbereder du besöket

    MR vid klaustrofobi går ofta att planera med extra stöd. Kontakta mottagningen i god tid och berätta vad som känns svårt. Det kan vara trängseln, ljudet eller att ligga stilla. Vilken hjälp som går att ordna beror på undersökningen och mottagningens förutsättningar.

    Vårdpersonal samtalar med en person före MR vid klaustrofobi

    Beskriv oron före besöket

    Säg gärna om du tidigare har avbrutit en undersökning eller fått panikkänslor i ett trångt utrymme. Det är mer användbart än att bara skriva att du är lite nervös. Personalen kan då förklara hur just ditt besök går till och planera rätt stöd.

    Fråga hur länge du behöver ligga i kameran och vilken del av kroppen som ska ligga i mitten. Be också om besked om hur du kontaktar personalen under bildtagningen. Konkreta svar gör det lättare att föreställa sig situationen.

    Vad kan hjälpa vid MR och klaustrofobi?

    Du har kontakt med röntgenpersonalen under undersökningen. Hörselskydd dämpar ljudet, och på vissa mottagningar kan du lyssna på musik. Ibland kan en närstående ge stöd. Fråga i förväg vad som gäller, eftersom rutiner och säkerhetsregler skiljer sig åt.

    Kamerorna har olika utformning. Alla mottagningar kan inte erbjuda samma kameratyp. Be om besked innan bokningen om utrymmet är avgörande för att du ska klara undersökningen. Även en närstående måste följa mottagningens regler om metall och implantat.

    Planera eventuell lugnande medicin

    Ibland kan läkare ordinera lugnande medicin. Narkos kräver särskild bedömning och planering och är inte en standardlösning som automatiskt ingår. Ta därför upp frågan innan undersökningsdagen. Ta inte någon annans läkemedel och ändra inte en ordinerad dos själv.

    Om du får lugnande läkemedel behöver du ordna hemresan enligt vårdens instruktioner. Du ska inte köra bil hem efteråt. Fråga också om mat, dryck och andra läkemedel påverkas av den planerade hjälpen.

    Kan du välja CT i stället?

    Metoderna svarar på olika medicinska frågor. Att CT kan upplevas enklare betyder därför inte att den ersätter den MR som behövs. Beskriv hindret för läkaren så att ni tillsammans kan bedöma nyttan och möjliga alternativ.

    Inför din beställning hos ScanNord

    Du kan läsa om undersökningarna på vår sida om magnetkamera. Ange din klaustrofobi i uppgifterna inför remissen och ta kontakt i god tid. Be om ett uttryckligt besked om vilket stöd den valda mottagningen kan erbjuda. Utgå inte från att sedering eller narkos ingår i priset.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

    1177 – MR, undersökning med magnetkamera

    Cancerfonden – Magnetkamera och oro inför undersökningen

  • MR eller CT vid huvudvärk – när behövs bilder?

    MR eller CT vid huvudvärk – när behövs bilder?

    Du behöver inte alltid MR vid huvudvärk. Vid typisk migrän och normal läkarundersökning är diagnosen vanligtvis klinisk. Det betyder att läkaren bedömer dina symtom och undersöker dig. MR eller CT kan bli aktuellt när förloppet eller undersökningen väcker misstanke om en annan orsak.

    Man med huvudvärk håller handen mot tinningen hemma

    När kan huvudvärk utredas utan bilder?

    Återkommande huvudvärk kan ha ett tydligt mönster. Läkaren frågar bland annat hur värken börjar, hur länge den varar och om du mår illa. Ljuskänslighet, andra symtom och läkemedelsanvändning hjälper också till i bedömningen.

    Vid typisk migrän och normalt undersökningsfynd behöver läkaren oftast inga bilder för att ställa diagnos. En huvudvärksdagbok kan däremot ge värdefull information. Skriv ner när värken kommer, hur länge den varar och vilka läkemedel du tar.

    När kan MR vid huvudvärk vara relevant?

    Om huvudvärken ändrar karaktär eller gradvis blir värre kan läkaren behöva utreda vidare. Kontakta också vården vid nytillkommen huvudvärk efter 50 års ålder. Detsamma gäller värk som börjar vid hosta och ansträngning. Det betyder inte automatiskt att du behöver MR.

    Först behöver vården avgöra hur brådskande utredningen är och vad man söker efter. Därefter väljer läkaren metod och omfattning. En bokad privat undersökning ska aldrig försena bedömning av nya eller snabbt försämrade symtom.

    Vad skiljer MR från CT?

    MR använder magnetfält och radiovågor. Metoden ger detaljerade bilder utan röntgenstrålning. Du ligger i en tunnel och behöver vara stilla. Informera i förväg om implantat, metall i kroppen eller oro för trånga utrymmen.

    CT, som också kallas datortomografi eller DT, använder röntgenstrålning för att skapa tvärsnittsbilder. Själva bildtagningen går snabbt. I vissa undersökningar får du kontrastmedel, men inte alltid.

    Ingen metod är bäst för alla frågor. Symtom, tidigare fynd och säkerhetsfrågor styr valet. Dessutom spelar frågan som läkaren vill besvara en viktig roll. MR av hjärnan och CT är därför inte två obligatoriska steg som alla behöver genomgå.

    Vilka symtom kräver akut vård?

    Sök akut vid plötslig mycket intensiv huvudvärk, särskilt om den når maximal styrka direkt. Sök också akut vid huvudvärk med feber och nackstelhet, krampanfall eller påverkat medvetande.

    Ring 112 vid huvudvärk tillsammans med plötslig förlamning, talsvårigheter eller medvetslöshet. Vänta inte på en bokad MR eller ett meddelande från en privat mottagning. Vid osäkerhet om vårdnivå kan du ringa 1177.

    Förbered dig inför läkarbedömningen

    Ta med en lista över läkemedel och berätta om tidigare liknande besvär. Beskriv också vad som har förändrats jämfört med din vanliga huvudvärk. Tidigare undersökningssvar kan hjälpa läkaren att planera nästa steg.

    Fråga vad en eventuell bildundersökning ska besvara och hur läkaren följer upp svaret. Även om bilderna är normala kan huvudvärken behöva behandling. En fortsatt plan är därför viktig oavsett om MR vid huvudvärk blir aktuellt.

    Relaterade undersökningar

    Här kan du läsa om MR och CT av hjärnan. Läkaren väljer undersökning efter medicinsk bedömning. Vid varningssymtom ovan ska du söka akut vård i stället för att boka en planerad undersökning.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

    Huvudvärk hos vuxna – 1177

    Migrän – 1177 för vårdpersonal

    Akut huvudvärk – 1177 för vårdpersonal

    Undersökning med magnetkamera – 1177

    Datortomografi – 1177

  • Kotkompression – när behövs röntgen, CT eller MR?

    Kotkompression – när behövs röntgen, CT eller MR?

    Kotkompression innebär att en kota i ryggen har sjunkit ihop. Vanlig röntgen eller datortomografi, CT, kan visa frakturen. MR kan behövas för att bedöma om den är färsk eller om nerver är påverkade. Vilken undersökning som passar beror på symtom och läkarens bedömning.

    Äldre kvinna beskriver ryggsmärta vid misstänkt kotkompression för en läkare

    Vilka symtom kan en kotkompression ge?

    Smärtan kan komma efter ett fall eller ett lyft. Vid benskörhet kan även en liten belastning räcka. En del får tydlig smärta, medan andra har lindriga besvär. Minskad kroppslängd och mer framåtböjd rygg kan vara tecken på tidigare kotfrakturer.

    Besvären kan sitta i bröstryggen eller ländryggen. Smärtans plats visar dock inte alltid exakt var skadan finns. Därför undersöker läkaren ryggen och frågar om tidigare frakturer, olyckor och hur besvären började.

    Röntgen och CT vid misstänkt kotkompression

    Vanlig röntgen visar kotornas form och höjd. CT ger tvärsnittsbilder och mer detaljerad information om skelettet. Båda metoderna använder röntgenstrålning, och vården väljer undersökning efter vilken fråga som behöver besvaras.

    Vid misstänkt kotkompression kan både bröst- och ländrygg behöva ingå. En fraktur längre upp kan nämligen ge smärta längre ner. Beställ därför inte enbart ett område utifrån var det gör mest ont. Låt den medicinska bedömningen styra omfattningen.

    När tillför MR mer information?

    MR är särskilt användbart när läkaren behöver skilja en färsk fraktur från äldre förändringar. Metoden kan också behövas vid misstanke om påverkan på ryggmärg eller nerver. Vården behöver bedöma en akut sådan misstanke direkt, utan väntan på en privat bokning.

    Magnetkameran använder magnetfält och radiovågor, inte röntgenstrålning. Du behöver ligga stilla och undersökningen tar längre tid än själva bildtagningen vid CT. Informera mottagningen om implantat, metall i kroppen eller om trånga utrymmen känns svåra.

    Behöver benskörhet också utredas?

    En kotfraktur efter liten belastning kan vara ett tecken på benskörhet. Därför kan utredningen behöva fortsätta även när själva frakturen är bekräftad. Målet är bland annat att minska risken för nya frakturer.

    En bentäthetsmätning med DXA kan ingå i bedömningen. Den svarar på en annan fråga än röntgen av en misstänkt akut kotfraktur. Läkaren väger ihop resultatet med tidigare frakturer och andra riskfaktorer.

    När ska du söka vård direkt?

    Sök vård direkt vid ryggsmärta tillsammans med svaghet eller domningar i båda benen. Detsamma gäller nedsatt känsel kring underlivet eller nya problem att kontrollera urin eller avföring. Kontakta också vården efter en olycka med tydlig ryggsmärta.

    Vid nytillkommen ryggsmärta och misstänkt kotkompression behöver du en läkarbedömning. Bilderna är en del av utredningen. Du kan även behöva smärtlindring, stöd i vardagen och en plan för fortsatt aktivitet och uppföljning.

    Relaterade undersökningar

    Här finns röntgen, CT och MR av bröst- och ländrygg samt DXA för bedömning av bentäthet. Undersökningarna är alternativ eller komplement vid olika frågeställningar; du behöver inte köpa dem alla. Vid akuta symtom ska du söka vård direkt.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

    1177: Kotkompression

    Läkemedelsboken: Den osteoporotiska kotkompressionen

    1177: Undersökning med magnetkamera

    1177: Datortomografi