Kategori: Magnetkamera (MR)

  • Spinal stenos i ländryggen – när hjälper MR?

    Spinal stenos i ländryggen – när hjälper MR?

    Spinal stenos i ländryggen innebär att utrymmet för nerverna har blivit trängre. Du kan få ont eller känna domningar i benen när du står och går. MR kan visa trängseln, men bilderna behöver stämma med dina symtom. Därför börjar utredningen med ett samtal och en kroppsundersökning.

    Äldre man vilar framåtlutad på en parkbänk under en promenad

    Vanliga symtom vid spinal stenos

    Besvären kommer ofta i benen, ibland tillsammans med ryggsmärta. Benen kan kännas svaga eller tunga. Många behöver stanna efter en kortare promenad. Det kan kännas bättre att sitta ner eller böja sig framåt.

    Tillståndet är vanligare hos äldre vuxna. Förändringar i diskar, leder och ledband kan med tiden minska utrymmet kring nerverna. Däremot visar symtomen inte säkert vad orsaken är. Andra tillstånd kan också ge smärta eller svaghet i benen.

    När kan MR ländrygg vara till hjälp?

    Läkaren bedömer bland annat gångförmåga, känsel, muskelkraft och hur besvären påverkar vardagen. Om symtomen kvarstår och bildsvaret kan påverka behandlingen kan MR vara relevant. Det gäller till exempel inför bedömning av en eventuell operation.

    Magnetkameran ger detaljerade bilder av diskar, nerver och mjukdelar utan röntgenstrålning. Den kan visa var det är trångt. Samtidigt räcker ett bildfynd inte ensamt för att förklara smärtan. Läkaren behöver jämföra nivån och sidan på förändringen med dina besvär.

    Behöver alla med ryggbesvär en magnetkamera?

    Nej. Vid många ryggbesvär ger en tidig bildundersökning ingen nytta för behandlingen. Förändringar på bilder förekommer även hos personer utan smärta. Därför är en tydlig medicinsk fråga viktig innan du bokar en undersökning.

    Fysioterapi och anpassad fysisk aktivitet är ofta viktiga delar av behandlingen. Du kan tillsammans med vården hitta rörelser och aktiviteter som fungerar. Vid stora, kvarstående besvär kan en specialist bedöma om en operation är lämplig.

    Spinal stenos, CT och vanlig röntgen

    MR är ofta den mest relevanta metoden när frågan gäller nervutrymme och mjukdelar. CT kan ge kompletterande information om skelettet eller vara ett alternativ när MR inte passar. Vanlig röntgen visar främst skelett och ställning, men ger inte samma information om nerverna.

    Röntgen med provokation innebär bilder i olika lägen och kan bli aktuell vid en särskild fråga om rörlighet eller instabilitet. Den ersätter inte MR vid misstänkt nervträngsel. Undersökningarna nedan är därför olika alternativ, inte ett paket som alla ska genomgå.

    Symtom som behöver snabb bedömning

    Sök vård genast om du får nytillkomna svårigheter att kissa, tappar kontroll över urin eller avföring eller får nedsatt känsel kring underlivet. Även snabbt ökande svaghet i benen behöver snabb bedömning. Vänta inte på en privat MR-tid vid sådana symtom.

    Förbered samtalet med vården

    Anteckna ungefär hur långt du kan gå och vad som lindrar besvären. Berätta också om balansen, känseln och hur länge problemen har funnits. Fråga vad ett bildsvar skulle ändra i din behandling.

    Inför MR behöver mottagningen veta om du har implantat eller metall i kroppen. Ta upp oro eller svårigheter att ligga stilla i god tid. Läs om MR ländrygg och låt den medicinska bedömningen styra metodvalet.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

  • MR prostata vid förhöjt PSA – vad kan undersökningen visa?

    MR prostata vid förhöjt PSA – vad kan undersökningen visa?

    MR prostata kan visa om det finns områden i prostatan som läkaren behöver undersöka närmare efter ett förhöjt PSA. Undersökningen ger ett underlag för fortsatt utredning, men kan inte ensam ge ett säkert besked om cancer. Läkaren väger ihop bilderna med PSA-värdet och andra uppgifter.

    Man samtalar med vårdpersonal inför MR prostata

    Ett förhöjt PSA har flera möjliga orsaker

    Prostatan bildar proteinet PSA. Värdet kan stiga vid prostatacancer, men också vid godartad förstoring eller infektion. Därför är ett högt PSA inte samma sak som en cancerdiagnos.

    Nästa steg beror på din situation. Tidigare värden, symtom och en läkarundersökning kan påverka bedömningen. Om vården redan utreder dina besvär är det klokt att samordna nästa undersökning med den mottagningen. Du behöver inte automatiskt en extra privat undersökning.

    Vad använder vården MR prostata till?

    Magnetkameran tar detaljerade bilder av prostatan. Läkaren kan bedöma om ett område ser misstänkt ut och behöver uppföljning med vävnadsprov, en biopsi. Bilderna kan också hjälpa läkaren att välja var hen ska ta provet.

    En MR-bild visar hur vävnaden ser ut, medan ett vävnadsprov gör det möjligt att undersöka cellerna. Undersökningarna har alltså olika uppgifter. Att du får en rekommendation om biopsi efter MR innebär att utredningen behöver gå vidare, inte att diagnosen redan är säker.

    Vad händer om bilderna inte visar något misstänkt?

    Ett lugnande MR-svar kan vara värdefullt, men uppföljningen behöver fortfarande vara tydlig. Ibland behöver vården utreda vidare trots att bilderna inte visar någon tydlig förändring. Ett exempel är när PSA är högt i förhållande till prostatans storlek.

    Fråga vem som ansvarar för nästa steg och om du ska lämna ett nytt PSA-prov. Läkaren anpassar tidpunkten till bedömningen. Utgå inte från att ett normalt bildsvar betyder att du kan avsluta alla framtida kontroller.

    MR prostata med eller utan kontrastmedel?

    ScanNords aktuella tjänst är MR prostata utan kontrast. Det innebär att den beställda undersökningen inte omfattar kontrastmedel. Vid vissa medicinska frågeställningar kan mottagningen behöva välja ett annat upplägg efter bedömning.

    Kontrollera därför att undersökningen passar den fråga som läkaren vill utreda. CT eller vanlig röntgen ersätter inte automatiskt en riktad MR av prostatan. Välj inte metod enbart utifrån pris eller vilken tid som är ledig först.

    Förberedelserna kommer från mottagningen

    Berätta om pacemaker, andra implantat och metall i kroppen före undersökningen. Meddela även om du känner stark oro för trånga utrymmen. Personalen kan förklara hur undersökningen går till och vilka möjligheter till stöd som finns.

    Följ just din kallelse när det gäller mat, dryck och andra förberedelser. Rutiner för prostataundersökningar kan skilja sig mellan mottagningar. Använd därför inte instruktioner från en annan region som ersättning för din egen kallelse.

    Du ligger på en brits och behöver vara stilla medan personalen tar bilderna. Kameran låter mycket och du får hörselskydd. MR använder magnetfält och radiovågor, inte joniserande röntgenstrålning.

    Planera också för svaret

    Innan undersökningen är det bra att veta vem som förklarar resultatet och ordnar eventuell fortsatt utredning. Be om en konkret plan även om svaret är lugnande. Har du ett förhöjt PSA ska uppföljningen inte stanna vid att du själv läser utlåtandet.

    Tjänsten nedan gäller MR prostata utan kontrast efter medicinsk bedömning. Om du redan har en planerad undersökning eller remiss, stäm av med din behandlande mottagning innan du beställer en till.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

  • MR fotled efter stukning – när behövs undersökningen?

    MR fotled efter stukning – när behövs undersökningen?

    MR fotled är sällan den första undersökningen efter en vanlig stukning. Om smärtan eller instabiliteten finns kvar trots rehabilitering kan läkaren däremot behöva utreda skadan närmare. Då kan magnetkamera bli ett komplement, beroende på vad undersökningen av fotleden visar.

    Fysioterapeut undersöker en fotled inför bedömning av kvarstående besvär

    Vården behöver först bedöma skadan

    En stukning skadar ledband kring fotleden. Ett benbrott kan ge liknande symtom: smärta, svullnad och svårt att stödja på foten. Det går därför inte alltid att avgöra hemma vilken skada du har.

    Kontakta vårdcentral eller jourmottagning så snart det går om du har mycket ont, är kraftigt svullen eller inte kan stödja på foten. Vänta inte på en planerad privat MR i den situationen. Vid misstanke om benbrott kan vanlig röntgen vara rätt första undersökning.

    Vad tillför MR fotled vid långvariga besvär?

    När en fotled fortsätter att göra ont behöver vården först förstå var smärtan sitter och vad som utlöser den. Känns leden ostadig? Viker den sig vid gång? Finns en tydlig punkt som gör ont? Tidigare bilder och hur rehabiliteringen har fungerat är också viktiga uppgifter.

    Magnetkamera kan ge information om mjukdelar och andra strukturer som inte framträder på samma sätt vid vanlig röntgen. Men undersökningen behöver en tydlig frågeställning. Ett bildfynd är inte automatiskt förklaringen till alla besvär. Läkaren behöver därför jämföra fyndet med sin undersökning.

    MR, CT och röntgen svarar på olika frågor

    Vården använder vanlig röntgen framför allt för att bedöma skelettskador. CT, även kallat datortomografi, kan ge mer detaljerade tvärsnittsbilder av skelettet. Båda metoderna använder röntgenstrålning.

    MR använder i stället magnetfält och radiovågor. Vilken metod som är mest användbar beror på vilken skada läkaren misstänker. I vissa situationer behöver du göra röntgen när du står och belastar fotleden. Det är en särskild frågeställning, inte en undersökning som alla med en stukning behöver.

    Rehabiliteringen har fortfarande en central roll

    De flesta stukningar blir bättre med successiv belastning och träning. En fysioterapeut kan hjälpa dig med rörlighet, styrka och balans. Att ta bilder ersätter inte den delen av behandlingen.

    Om besvären inte går över på någon månad kan du kontakta fysioterapeut. Vid kvarstående problem trots strukturerad rehabilitering kan du behöva en ny läkarbedömning och ibland ortopedbedömning. Region Skånes riktlinje tar upp kvarstående besvär efter minst tre månaders rehabilitering som en remissindikation. Vid tydlig försämring eller en ny skada behöver vården dock bedöma dig tidigare.

    Inför en planerad MR fotled

    Beskriv vilken sida undersökningen gäller och var besvären sitter. Fot och fotled är olika undersökningsområden, så kontrollera att remissen gäller rätt del. Ta också upp tidigare operationer och vilka bilddiagnostiska undersökningar du redan har gjort.

    Meddela mottagningen om implantat, pacemaker eller metall i kroppen. Berätta även om du är orolig för att ligga i kameran. Du får instruktioner om förberedelser och behöver ligga stilla när personalen tar bilderna.

    Undersökningar av fotleden hos ScanNord

    ScanNord erbjuder MR, CT och röntgen av fotleden, även stående röntgen. Alternativen nedan ska hjälpa dig att hitta rätt tjänst efter medicinsk bedömning. Du behöver inte göra flera metoder för säkerhets skull. Valet beror på vilken fråga läkaren vill besvara.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

  • MR öra vid tinnitus – när behövs bilder?

    MR öra vid tinnitus – när behövs bilder?

    MR öra kan bli aktuellt när läkaren behöver undersöka strukturer kring innerörat och hörselnerven. Men tinnitus betyder inte automatiskt att du behöver magnetkamera. Bedömningen börjar ofta med frågor, undersökning av örat och ett hörselprov. Läkaren väljer sedan bilder efter den konkreta medicinska frågan.

    Kvinna i profil med örat synligt i ett lugnt rum

    Hörselprov kommer ofta först

    Berätta om ljudet finns i ett öra eller båda, när det började och om hörseln förändrats. Nämn också yrsel, öronvärk och om ljudet följer pulsen. De uppgifterna hjälper vården att avgöra vilken utredning som passar.

    Ett hörselprov mäter hur du uppfattar ljud. En bildundersökning visar i stället strukturer i kroppen. Undersökningarna kompletterar därför varandra. En MR-bild ersätter inte ett hörselprov och mäter inte hur störande tinnitus känns för dig.

    När kan MR öra vara relevant?

    Ensidig tinnitus eller en tydlig skillnad i hörsel mellan öronen kan kräva en bedömning inom specialiserad vård. Läkaren tar då ställning till om bilder behövs. En anledning kan vara att undersöka hörsel- och balansnerven när andra fynd ger skäl till det.

    Vid måttliga besvär och normal hörsel, eller måttlig hörselnedsättning utan sidoskillnad, behövs enligt kunskapsstödet ofta ingen ytterligare utredning. Att avstå från MR kan alltså vara ett genomtänkt medicinskt beslut. Det betyder inte att besvären saknar betydelse.

    MR öra, MR acusticus eller CT?

    Namnen beskriver delvis olika inriktningar. Acusticus syftar på hörselnerven. Temporalben är benområdet kring örat. Remissens fråga behöver därför vara tydlig så att mottagningen kan planera rätt undersökning.

    MR och CT, som också kallas DT, använder olika teknik. MR arbetar med magnetfält och radiovågor. CT använder röntgenstrålar och kan vara relevant för andra detaljfrågor i öronområdet. Det finns ingen metod som alltid är bäst för alla hörselbesvär.

    Välj därför inte enbart efter produktnamn eller pris. Be läkaren förklara vilken struktur läkaren vill undersöka och hur resultatet kan påverka nästa steg. Du behöver inte beställa flera metoder samtidigt.

    Inför undersökningen

    Meddela mottagningen om implantat, pacemaker, hörselimplantat eller metall i kroppen. Berätta även om du har svårt att ligga stilla eller känner stark oro i trånga utrymmen. Personalen behöver de uppgifterna i förväg.

    Magnetkameran låter under bildtagningen och du får hörselskydd. Om du är extra ljudkänslig, säg till innan undersökningen börjar. Följ mottagningens individuella instruktioner. Läkaren avgör om undersökningen kräver kontrastmedel.

    Vänta inte vid plötsliga besvär

    Kontakta vården skyndsamt om du plötsligt får sämre hörsel. Sök också vård direkt vid tinnitus eller hörselförsämring efter ett mycket starkt ljud nära örat. En planerad privat undersökning ska inte fördröja sådan bedömning.

    Undersökningar av öronområdet

    Nedan finns ScanNords alternativ för örat och hörselnerven. Beskriv sida, förlopp och resultat från eventuellt hörselprov i egenremissen. Alternativen svarar på olika frågor. Välj därför undersökning i samråd med läkare.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

  • MR knä vid misstänkt meniskskada – när behövs det?

    MR knä vid misstänkt meniskskada – när behövs det?

    MR knä kan vara aktuellt när läkaren misstänker en skada inne i knäleden och behöver mer information för att planera behandlingen. Men många knäbesvär går att bedöma genom samtal och kroppsundersökning. Vid långsamt utvecklade meniskbesvär är fysioterapi ofta första steget, och MR behövs inte alltid.

    Person sitter på en bänk med händerna vilande på ett knä

    Vad kan MR knä visa?

    Magnetkameran ger bilder av bland annat menisker, ledband och andra mjukdelar. Den kan därför komplettera undersökningen om det finns en tydlig fråga som bilderna kan besvara. Läkaren behöver samtidigt veta hur besvären började och hur knät fungerar.

    Ett fynd på en bild betyder inte automatiskt att det orsakar smärtan. Meniskförändringar blir vanligare med åldern och förekommer ofta tillsammans med artros. Läkaren behöver därför koppla svaret till dina symtom och den kliniska bedömningen.

    Plötslig skada eller besvär som kommit gradvis?

    En kraftig vridning kan skada menisken. Du kan då få ont, svullnad eller svårt att röra knät. Läkaren undersöker också om skadan även omfattar andra delar av knät. Tidpunkt, händelseförlopp och förmågan att belasta är viktiga uppgifter.

    Gradvisa besvär från medelåldern kan däremot hänga samman med förändringar i menisk och ledbrosk. Vid sådana besvär rekommenderar kunskapsstödet fysioterapi i första hand. Om läkaren behöver bilder väljer hen ofta stående röntgen, medan MR kommer i andra hand.

    När ska du söka vård snabbt?

    Sök vård inom något dygn efter en skada om knät låser sig, om du inte kan stödja eller om du har svårt att sträcka ut det. Detsamma gäller om knät svullnar kraftigt inom ett par timmar. Ring 1177 för råd om vart du ska vända dig. Vänta inte på en privat MR-tid vid sådana besvär.

    Röntgen, CT och ultraljud svarar på andra frågor

    Läkaren använder vanlig röntgen bland annat för att bedöma skelett och artros. Stående bilder kan ge information när du belastar knät. CT kan bli aktuellt när läkaren behöver undersöka skelettets detaljer närmare, exempelvis vid vissa frakturer.

    Ultraljud kan hjälpa vid särskilda frågor om vätska och ytligare strukturer. Det ersätter inte MR för alla skador inne i leden. Därför avgör den medicinska frågan vilken metod som är relevant, inte enbart var du har ont.

    Vad händer efter undersökningen?

    Be om en förklaring av vilka fynd som stämmer med dina besvär och hur resultatet påverkar planen. En meniskförändring innebär inte automatiskt att du behöver en operation. Många får hjälp av individuellt anpassad träning och återhämtning.

    Om du redan tränar med en fysioterapeut är det värdefullt att beskriva vad som har hjälpt och vad som fortfarande är svårt. Följ upp om knät blir sämre eller om behandlingen inte ger tillräcklig effekt.

    Undersökningar av knät hos ScanNord

    Här finns MR, CT, vanlig och stående röntgen samt ultraljud av knät. Välj efter medicinsk bedömning. Alternativen är inte en rekommendation att genomgå flera undersökningar.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

    1177 – Meniskskada

    1177 för vårdpersonal – Degenerativ meniskskada i knäled

    Region Skåne – Traumatiska knäskador

  • MRCP eller MR buk – vad är skillnaden?

    MRCP eller MR buk – vad är skillnaden?

    MRCP är en magnetkameraundersökning med fokus på gallvägarna och bukspottkörtelns gång. MR buk är ett bredare namn för undersökningar av organ i buken. Skillnaden ligger framför allt i vilken medicinsk fråga bilderna ska besvara. Du behöver därför inte automatiskt boka båda.

    Vad visar MRCP?

    Gallgångarna leder galla från levern och gallblåsan till tarmen. Med MRCP kan läkaren undersöka gångarnas utseende och leta efter exempelvis förträngningar eller stenar. Metoden ger bilder med magnetkamera och använder ingen röntgenstrålning.

    Frågan kan uppstå efter symtom, blodprover eller ett tidigare ultraljud. Läkaren väger ihop dessa uppgifter innan hen väljer nästa undersökning. Enbart ont i magen betyder alltså inte att just gallvägarna behöver undersökas med MR.

    Hur skiljer sig MR buk från MRCP?

    MR buk kan ge information om organ i buken. Exakt innehåll beror på frågeställningen och mottagningens undersökningsprogram. En riktad fråga om ett organ kan kräva andra bildserier än en fråga om gallgångarna.

    Därför ska du inte utgå från att en bokning av MR buk alltid omfattar en fullständig MRCP. Det omvända gäller också: bilder av gångarna motsvarar inte automatiskt en komplett bedömning av alla bukorgan.

    Skriv vad du vill få utrett och bifoga gärna tidigare utlåtanden. Då kan läkaren bedöma vilken beställning som passar. Köp inte två undersökningar enbart för att produktnamnen verkar överlappa.

    När kan ultraljud vara första steget?

    Vid misstänkta stenar i gallblåsan är ultraljud ofta en lämplig första bildundersökning. Det kan också ge information om levern och gallblåsan. I vissa situationer behövs sedan fler bilder för att besvara frågan.

    Om misstanken gäller en sten i gallgången eller en förträngning kan MRCP bli aktuell. Det nationella vårdprogrammet beskriver hur valet beror på den samlade bedömningen. Den mest omfattande undersökningen är alltså inte alltid rätt start.

    Är MRCP samma sak som ERCP?

    Nej. MRCP ger bilder utan att läkaren för in ett endoskop genom munnen. ERCP är en annan metod där läkaren använder ett böjligt instrument och kan behandla vissa problem i gallvägarna.

    Exempelvis kan läkaren ta bort en sten med ERCP. En magnetkameraundersökning gör inte det. Om en bild visar ett hinder behövs därför en separat bedömning av eventuell behandling.

    Behöver jag fasta eller få kontrastmedel?

    Följ instruktionerna från den mottagning där du ska undersökas. Du kan behöva avstå från mat före en undersökning av buken. Tiden och övriga förberedelser kan variera, så använd kallelsen som vägledning.

    Behovet av kontrastmedel beror på det planerade upplägget. Fråga mottagningen vad som gäller för just din bokning. Meddela också pacemaker, implantat, metall i kroppen och eventuell graviditet inför säkerhetskontrollen.

    Vilka uppgifter hjälper läkaren?

    Beskriv var i magen du har besvär, hur länge de har funnits och om de kommer efter måltider. Berätta om tidigare galloperation, andra sjukdomar och genomförda undersökningar. Bifoga relevanta provsvar om du har dem.

    Dessa uppgifter hjälper läkaren att skilja en fråga om gallblåsan från en fråga om gallgångarna eller ett annat organ. Det minskar risken att du väljer en undersökning som inte svarar på din fråga.

    När ska jag söka vård direkt?

    Sök vård genast vid plötslig kraftig smärta under höger revben, mycket ont i magen med feber eller gallstenssymtom med gul hud eller gula ögon. Är vårdcentralen eller jourmottagningen stängd ska du söka akutmottagning. Vänta inte på en planerad privat undersökning.

    Relevanta undersökningar hos ScanNord

    Nedan finns MRCP, MR buk och ultraljud för gallblåsa respektive gallvägar. De är alternativ för olika frågeställningar, inte ett paket som du behöver köpa tillsammans. Beskriv ditt behov i egenremissen så att läkaren kan bedöma nästa steg.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

  • Helkropps-MR som hälsokontroll – vad behöver du veta?

    Helkropps-MR som hälsokontroll – vad behöver du veta?

    Helkropps-MR som hälsokontroll ger bilder av flera delar av kroppen vid samma besök. För dig som funderar på undersökningen är det viktigt att förstå både möjligheterna och begränsningarna. Ett normalt svar är inte ett intyg på att du är fri från alla sjukdomar. Börja därför med frågan: vad vill du få hjälp att bedöma?

    Vad innebär helkropps-MR?

    Magnetkameran använder ett starkt magnetfält och radiovågor för att skapa bilder. Metoden innebär ingen röntgenstrålning. Vid en bred undersökning tar personalen bilder av flera områden enligt ett bestämt undersökningsprogram.

    Namnet helkropp betyder däremot inte att varje organ får en fullständig, riktad undersökning. Vilka områden och detaljer bilderna visar beror på upplägget. Be därför om information om omfattningen före bokning, särskilt om du har en konkret oro.

    Vad kan bilderna visa – och missa?

    MR kan visa olika förändringar i organ och andra vävnader. En radiolog granskar bilderna och bedömer fynden. Därefter behöver läkaren sätta svaret i relation till din sjukdomshistoria och eventuella symtom.

    Alla förändringar syns inte med denna metod. En bred genomgång ersätter exempelvis inte automatiskt en riktad undersökning av hjärtat eller lungorna. Den ersätter inte heller blodprover när läkaren behöver undersöka sådant som bilder inte mäter.

    Om du söker för ett särskilt besvär kan en mer avgränsad utredning därför ge bättre vägledning. Beskriv besväret innan du väljer undersökning. Det gör det lättare att ställa rätt fråga från början.

    Är helkropps-MR en rekommenderad hälsokontroll för alla?

    Det finns inte tillräckligt vetenskapligt stöd för att rekommendera generell helkropps-MR till alla friska personer utan symtom eller särskilda riskfaktorer. Man har inte visat att sådan bred screening förlänger livet. En individuell läkarbedömning är därför viktig.

    Undersökningen kan dessutom visa oväntade förändringar som senare visar sig vara ofarliga. Vägen till det beskedet kan innebära oro och fler undersökningar. Fundera på hur du skulle vilja hantera ett oklart fynd och fråga vem som ansvarar för uppföljningen.

    Fortsätt också att delta i de etablerade screeningprogram som vården erbjuder dig. Helkropps-MR ersätter inte dessa program eller en läkarbedömning av nya symtom.

    Vad behöver jag berätta före bokningen?

    Beskriv varför du vill göra undersökningen. Ange eventuella symtom, hur länge du haft dem och tidigare sjukdomar eller undersökningar. Berätta också om relevant ärftlighet. En tydlig egenremiss ger läkaren bättre förutsättningar att bedöma om upplägget passar din situation.

    Meddela mottagningen om pacemaker, implantat, metall i kroppen eller graviditet. Berätta om du har svårt med trånga utrymmen eller att ligga stilla. Personalen behöver dessa uppgifter för säkerheten och planeringen.

    Hur går besöket och uppföljningen till?

    Du ligger på en brits som förs in i magnetkameran. Apparaten låter mycket och du får hörselskydd. Personalen ger instruktioner och kan prata med dig under undersökningen. Följ alltid mottagningens egna råd om förberedelser.

    Efteråt granskar en radiolog bilderna. Fråga när du får det skriftliga svaret och hur du får hjälp att förstå det. Om ett fynd behöver utredas vidare bör du också få veta vilket nästa steg är.

    Helkropps-MR hos ScanNord

    ScanNord erbjuder MR Helkropp utan kontrastmedel. En läkare bedömer dina uppgifter inför remissen. Kortet nedan visar aktuellt pris och ger möjlighet att beställa. Undersökningen omfattar MR; utgå inte från att blodprover eller EKG ingår.

    Läs produktinformationen och beskriv ditt syfte i egenremissen. Målet är att välja en undersökning som kan ge användbar information i just din situation.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

  • MR armbåge eller röntgen – vad kan bilderna visa?

    MR armbåge eller röntgen – vad kan bilderna visa?

    MR armbåge kan ge detaljerade bilder när läkaren behöver bedöma mjukdelar och andra strukturer i leden. Vanlig röntgen hjälper framför allt vid frågor om skelettet. Vilken metod som hjälper beror på besvären och läkarundersökningen. Vid typisk tennisarmbåge behöver läkaren ofta inga bilder alls.

    När räcker en vanlig undersökning?

    Vid ett besök får du beskriva smärtan och pröva rörelser, styrka och belastning. Vårdpersonalen kan också undersöka känsel och nervfunktion. Det ger information om vilka strukturer som kan vara påverkade.

    Tennisarmbåge brukar ge ont kring muskelfästena på armbågens utsida. Ofta räcker symtombeskrivningen och de kliniska testerna för diagnosen. Om besvären talar för något annat kan läkaren föreslå ytterligare undersökningar.

    Berätta om du har ramlat, slagit i armen eller fått ont gradvis. Nämn också om armbågen låser sig, svullnar eller inte går att sträcka som vanligt. Sådana detaljer hjälper läkaren att välja nästa steg.

    Vad kan röntgen av armbågen visa?

    Röntgen kan visa skelettförändringar och hjälpa vid frågor om exempelvis en fraktur. Personalen tar vanligen bilderna från flera håll. Du behöver hålla armen stilla i de lägen som personalen visar.

    En normal röntgenbild förklarar inte alla typer av smärta. Den ger inte samma information om mjukdelar som andra metoder. Om besvären fortsätter behöver läkaren därför väga ihop svaret med hur armen fungerar.

    När kan MR armbåge vara aktuell?

    MR kan bidra när frågan gäller exempelvis senor, ledband eller andra mjukdelar. Metoden använder ett starkt magnetfält och radiovågor. Den ger ingen röntgenstrålning, men kräver en säkerhetskontroll inför besöket.

    Meddela mottagningen om implantat, pacemaker eller metall i kroppen. Berätta även om du har svårt att ligga stilla eller blir orolig i trånga utrymmen. Mottagningen ger dig instruktioner inför ditt besök.

    MR är inte automatiskt nästa steg efter all armbågssmärta. Fråga vilken konkret fråga bilderna ska besvara och hur svaret kan påverka behandlingen.

    Hur skiljer sig CT och ultraljud?

    CT, även kallad DT, använder röntgenstrålar för att skapa skiktbilder. Metoden kan ge ytterligare information när läkaren behöver granska skelettet mer detaljerat. Den ersätter inte alltid MR vid frågor om mjukdelar.

    Ultraljud använder ljudvågor och kan i vissa fall vara ett alternativ för ytliga strukturer. Vilken undersökning som är lämplig beror på den medicinska frågan och mottagningens bedömning. Metoderna kompletterar varandra, men du behöver inte beställa alla.

    Vad händer efter undersökningen?

    En läkare granskar bilderna. Be om besked om vem som går igenom svaret med dig och hur planen för fortsatt behandling eller rehabilitering ser ut. Ett fynd på bilden behöver stämma med besvären för att vara relevant.

    Sök vård efter en skada om du har mycket ont eller svårt att använda armen. Vid plötsliga eller kraftiga besvär ska du inte invänta en planerad privat MR armbåge.

    Undersökningar hos ScanNord

    Nedan finns alternativ för armbågsområdet. Beskriv sida, symtom, tidigare skador och behandling i egenremissen. Läkaren bedömer sedan vilken undersökning som är relevant.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

  • MR eller röntgen av axeln – vilken undersökning behövs?

    MR eller röntgen av axeln – vilken undersökning behövs?

    Röntgen av axeln kan vara relevant när läkaren misstänker en skelettskada eller artros. MR kan i stället hjälpa vid vissa frågor om mjukdelar, till exempel senor. Vilken metod som behövs beror på symtom, undersökningsfynd och hur svaret kan påverka behandlingen.

    Vårdpersonal undersöker rörligheten i en mans axel

    Börja med att undersöka axelns funktion

    Ont i axeln kan ha flera orsaker. Därför undersöker vårdpersonalen bland annat rörlighet och styrka och frågar hur besvären började. Ibland kommer smärtan från nacken, trots att den känns i axeln.

    Berätta om du har ramlat, fått ett slag eller plötsligt tappat kraft i armen. Beskriv också vilka rörelser som gör ont och om besvären stör sömnen. Den informationen hjälper läkaren att välja nästa steg.

    Vad visar vanlig röntgen av axeln?

    Vanlig röntgen, även kallad slätröntgen, visar framför allt skelettet. Läkaren kan använda den för att undersöka misstänkta frakturer och förändringar vid artros. Däremot ger den inte samma information om senor som en undersökning inriktad på mjukdelar.

    En normal röntgenbild betyder därför inte att alla möjliga orsaker till axelsmärta är uteslutna. Om besvären fortsätter behöver vården bedöma vad som är rimligt att göra härnäst.

    När kan MR av axeln hjälpa?

    Rotatorkuffen är muskler och senor som hjälper till att stabilisera och röra axeln. Vid misstanke om en skada där kan MR ibland ge viktig information, särskilt om resultatet kan påverka beslut om operation.

    Vid långvariga besvär utan en tydlig skada är rehabilitering ofta första steget. Om funktionen inte förbättras kan läkaren ompröva behovet av bilder. MR behövs alltså inte automatiskt för att axeln har gjort ont länge.

    Hur passar ultraljud och CT in?

    Ultraljud kan vara ett alternativ vid vissa frågor om axelns mjukdelar. CT, eller DT, kan ge mer detaljerade bilder av skelettet än vanlig röntgen. Dessa metoder ersätter inte varandra i alla situationer.

    Fråga gärna vilken misstänkt förändring undersökningen ska bedöma. Be också om en förklaring till hur svaret kan ändra behandling eller fortsatt utredning. Då blir det lättare att förstå varför just en metod passar.

    När behöver du snabb bedömning?

    Sök vård snarast om du efter en skada får tydlig svaghet eller svårt att lyfta armen. En akut senskada kan behöva bedömas snabbt. Vänta därför inte på en privat bilddiagnostisk undersökning vid sådana besvär.

    Inför MR ska du berätta om implantat och metall i kroppen. Meddela även mottagningen om graviditet eller om du har svårt att ligga stilla. Personalen bedömer vilka förberedelser som krävs.

    Relaterade undersökningar hos ScanNord

    Nedan finns MR, röntgen, ultraljud och CT av axeln. De är olika alternativ utifrån den medicinska frågan. Du behöver inte beställa alla för att få din axel bedömd.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

  • MR helrygg eller en del av ryggen – vad behöver undersökas?

    MR helrygg eller en del av ryggen – vad behöver undersökas?

    MR helrygg omfattar flera delar av ryggraden, men en större undersökning ger inte automatiskt ett bättre svar. Om besvären pekar mot en viss del kan en riktad undersökning vara mer relevant. Börja därför med en medicinsk bedömning av vilken fråga bilderna ska besvara.

    Läkare visar ryggradens delar på en anatomisk modell

    Vad menas med MR helrygg?

    Ryggradens tre huvuddelar är halsrygg, bröstrygg och ländrygg. En undersökning av helryggen omfattar dessa delar. Den är däremot inte en undersökning av hela kroppen eller alla organ i bröstkorgen och magen.

    Namnet på undersökningen säger heller inte allt om hur bildtagningen går till. Frågeställningen i remissen hjälper röntgenläkaren att planera vilka bilder som ger relevant information. Fråga därför vilket område och vilken misstanke undersökningen gäller.

    När kan en riktad undersökning räcka?

    Vid besvär som tydligt hör till ett område kan läkaren välja halsrygg, bröstrygg eller ländrygg. Smärta kan samtidigt stråla ut från ryggen till en arm eller ett ben. Platsen där det gör ont avgör därför inte ensam valet.

    Berätta när besvären började och om du har domningar eller svaghet. Beskriv också vad som blivit svårt i vardagen. Har du redan gjort en undersökning? Ange var och när så att läkaren kan bedöma om tidigare bilder är relevanta.

    Behöver alla med ryggvärk MR?

    Nej. Vid vanliga, kortvariga ryggbesvär ger bilddiagnostik ofta begränsad hjälp. Många blir bättre utan en bildundersökning. Vid kvarstående besvär eller misstanke om en särskild sjukdom kan behovet däremot vara större.

    MR kan visa mjukdelar, exempelvis diskar. Men bilderna måste stämma med symtomen för att få rätt betydelse. Åldersförändringar är vanliga även hos personer som inte har ont. Ett fynd förklarar alltså inte automatiskt din smärta.

    MR helrygg och CT helrygg svarar på olika frågor

    MR använder magnetfält och radiovågor. CT, även förkortat DT, använder röntgenstrålning. Läkaren väljer metod efter vilken vävnad eller förändring frågan gäller. Att CT är ett alternativ innebär inte att du behöver båda undersökningarna.

    Inför MR behöver mottagningen veta om du har implantat, pacemaker eller metallsplitter. Berätta även om graviditet och om du har svårt att ligga stilla eller känner stark oro i trånga utrymmen. Följ mottagningens individuella instruktioner.

    När ska du söka vård direkt?

    Sök vård direkt om ryggvärken kommer tillsammans med svårt att kontrollera urin eller avföring, nedsatt känsel kring underlivet eller svaghet i båda benen. Vänta då inte på en privat bokning.

    Relaterade undersökningar hos ScanNord

    Här kan du jämföra helrygg med riktade MR-undersökningar. Välj område och metod efter medicinsk bedömning. En tydlig fråga i remissen är viktigare än att undersöka så många områden som möjligt.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor