ScanNord

Kategori: Röntgen

  • Axeln ur led – när behövs röntgen eller MR?

    Axeln ur led – när behövs röntgen eller MR?

    Om axeln har gått ur led behöver du snabb vård. Boka inte en planerad MR och vänta på tiden. Röntgen är ofta den första bildundersökningen, särskilt efter en första skada. Den hjälper läkaren att kontrollera skelettet och ledens läge. MR kan bli aktuellt senare om det finns en särskild fråga om mjukdelarna.

    Person med armen vilande i en enkel mitella i en lugn hemmiljö

    Misstänker du att axeln är ur led nu?

    En axel som går ur led gör ofta mycket ont och är svår att röra. Kontakta genast vårdcentral eller jouröppen mottagning. Om det är stängt ska du söka på akutmottagning. Försök inte tvinga leden på plats själv.

    Läkaren behöver även bedöma känsel och blodcirkulation i armen. Tala om om handen känns kall, om du har domningar eller om skadan kom efter ett kraftigt fall. Sådan information kan påverka hur snabbt och på vilket sätt du behöver hjälp.

    Röntgen vid axeln ur led

    Första gången brukar vården ta röntgenbilder för att se om det också finns ett benbrott. Du får smärtlindring inför behandlingen när läkaren för leden tillbaka. Ibland behöver man därefter nya bilder för att kontrollera läget.

    Alla återkommande episoder kräver inte samma utredning. Händelseförloppet, tidigare skador och vad läkaren hittar vid undersökningen avgör. Det är därför olämpligt att själv välja bort röntgen enbart för att axeln har gått tillbaka av sig själv.

    Om axeln fortsätter kännas instabil

    Efter skadan kan axeln kännas glapp eller som om den ska hoppa ur igen. Fysioterapi är ofta en viktig del av behandlingen. Kvarstående besvär kan motivera bedömning hos ortoped, som tar ställning till fler bilder och eventuell operation.

    Olika metoder har olika uppgifter. Ultraljud kan undersöka senorna runt axeln, MR visar mjukdelar och CT kan ge mer detaljer om skelettet. Hos personer över 40 år efter en första främre luxation är bedömning av senorna särskilt relevant enligt nationellt kunskapsstöd.

    Välj undersökning efter frågeställningen

    Fråga vilken skada läkaren misstänker och hur resultatet ska påverka nästa steg. Ta med uppgifter om tidigare röntgen och rehabilitering. Då minskar risken för undersökningar som upprepar samma information.

    Undersökningarna nedan gäller planerad utredning av axeln. De ersätter inte akut behandling och är inte avsedda att köpas tillsammans utan medicinsk bedömning.

    Röntgen Axel

    Röntgen Axel

    1 195 kr
    MR Axel

    MR Axel

    3 695 kr
    CT Axel

    CT Axel

    2 995 kr
    Ultraljud Axel

    Ultraljud Axel

    2 995 kr

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

    1177 – Axeln ur led
    1177 för vårdpersonal – Instabilitet i axelled

  • Skolios – varför behövs röntgen ibland före MR?

    Skolios – varför behövs röntgen ibland före MR?

    Vid skolios kan röntgen visa ryggens krökning och hjälpa läkaren att mäta den. MR undersöker andra detaljer, bland annat ryggmärg och mjukdelar. Därför ersätter MR inte automatiskt en särskild skoliosundersökning. Vilka bilder som behövs beror på din ålder, dina symtom och frågan som läkaren vill få svar på.

    Vuxen person sedd bakifrån i en ljus miljö med avslappnad hållning

    Skolios och röntgen av ryggens form

    Skolios innebär att ryggraden är böjd åt sidan och samtidigt kan vara vriden. En axel kan sitta högre eller ett skulderblad sticka ut mer. Undersökningen börjar med att vårdpersonal tittar på ryggen och bedömer dess form och rörlighet.

    När läkaren behöver mäta krökningen kan röntgen vara aktuellt. Vid en särskild skoliosundersökning anpassar mottagningen bildfält och kroppsläge. Bilderna kan behöva visa mer av ryggen än vid en vanlig undersökning av en enda ryggdel.

    Varför spelar kroppsläget roll?

    Ryggens läge under belastning är viktigt när man bedömer en deformitet. Regionala röntgenrutiner anger därför stående eller sittande bilder när patienten kan medverka. Personalen hjälper till med stöd om det behövs.

    Berätta om du inte kan stå säkert eller behöver hjälp att hålla balansen. Vid uppföljning behöver läkaren kunna jämföra med tidigare bilder. Uppge därför var tidigare undersökningar gjordes och om du använder korsett.

    MR och CT har andra uppgifter

    MR kan bli relevant när läkaren behöver undersöka nervstrukturer eller andra möjliga orsaker till besvären. CT ger detaljerade bilder av skelettet men innebär röntgenstrålning. Ingen av metoderna är ett självklart tillägg bara för att en krökning finns.

    En vanlig MR av helryggen är alltså inte samma beställning som en skoliosröntgen. Fråga vilken undersökning som faktiskt besvarar din remissfråga innan du bokar. Det kan bespara dig bilder som ändå behöver kompletteras.

    Barn och vuxna följer olika planer

    Barn som växer kan behöva återkommande kontroller. Elevhälsan och vid behov ortoped bedömer uppföljningen. Hos vuxna styr bland annat smärta, funktion och förändring över tid. Lindrig skolios behöver inte innebära att du måste göra nya bilder regelbundet.

    Utbudet nedan visar undersökningar av relevanta ryggområden. De är alternativ för olika medicinska frågor, inte ett paket som ska köpas tillsammans. Kontrollera särskilt om mottagningen kan utföra den skoliosundersökning som din läkare efterfrågar; en vanlig ryggröntgen är inte automatiskt likvärdig.

    Röntgen Bröstrygg

    Röntgen Bröstrygg

    1 199 kr
    Röntgen Ländrygg

    Röntgen Ländrygg

    1 199 kr
    MR Bröstrygg

    MR Bröstrygg

    4 495 kr
    MR Ländrygg

    MR Ländrygg

    4 495 kr
    MR Helrygg

    MR Helrygg

    10 295 kr
    CT Bröstrygg

    CT Bröstrygg

    2 995 kr
    CT Ländrygg

    CT Ländrygg

    2 995 kr
    CT Helrygg

    CT Helrygg

    7 995 kr

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

    1177 – Skolios
    Region Norrbotten – Skolios, röntgenundersökning

  • Väntar på röntgensvar – vem ska du kontakta?

    Väntar på röntgensvar – vem ska du kontakta?

    Om du väntar på röntgensvar ska du i första hand kontakta den mottagning som ansvarar för undersökningen och återkopplingen. I vanlig remissvård lämnar den remitterande läkaren besked efter att en röntgenläkare har granskat bilderna. Har du bokat genom ScanNord kan du kontakta oss för att reda ut var ditt ärende befinner sig.

    Kvinna tittar på sin telefon vid ett bord med en anteckningsbok.

    Bilderna och beskedet är olika steg

    När bildtagningen är klar återstår granskning och ett skriftligt utlåtande. Den läkare som ansvarar för din fortsatta vård behöver sedan sätta svaret i relation till symtom och övriga undersökningar. Det är därför inte säkert att personalen kan ge ett slutligt besked direkt efter bildtagningen.

    Fråga redan när undersökningen planeras hur svaret lämnas och vem du ska kontakta om det dröjer. Anteckna gärna namnet på mottagningen. Om flera verksamheter är inblandade kan den uppgiften spara onödiga telefonsamtal senare.

    Hur länge ska du vänta?

    1177 beskriver att svar efter vanlig röntgen ofta kommer inom en till två veckor. Det är en allmän uppgift och ingen utlovad svarstid för en viss undersökning hos ScanNord. Utgå från det besked du har fått för just din bokning.

    Om den tiden har passerat, be mottagningen kontrollera om utlåtandet har kommit och när du får återkoppling. Ha datum för undersökningen och mottagningens namn till hands. Du behöver inte boka en ny undersökning för att få veta vad den första visade.

    Väntetiden säger inte vad svaret innehåller

    Försök inte tolka tystnad som ett säkert tecken på vare sig ett normalt eller ett allvarligt fynd. Be i stället om besked om ärendets status. Om du har fått ett utlåtande men inte förstår orden, fråga den ansvariga läkaren vad de betyder för dig.

    Berätta om besvären har ändrats sedan undersökningen. Nya eller snabbt försämrade symtom ska bedömas utifrån situationen, även om du fortfarande väntar på röntgensvar. Vänta inte på ett planerat besked om du behöver akut hjälp.

    Gör kontakten konkret

    En användbar fråga är: Har utlåtandet kommit, vem går igenom det med mig och när får jag besked om nästa steg? ScanNords kontaktvägar finns samlade på kontaktsidan. Använd den anvisade säkra kontaktvägen för känsliga personuppgifter och medicinska handlingar.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

  • Tumbasartros – behövs röntgen eller MR?

    Tumbasartros – behövs röntgen eller MR?

    Läkaren bedömer tumbasartros främst genom dina besvär och en undersökning av handen. Om läkaren behöver bilder är vanlig röntgen standardmetoden. MR eller CT är alltså inte ett självklart nästa steg bara för att det gör ont när du greppar eller vrider med tummen.

    Äldre persons händer vilar på ett bord bredvid en burk och ett köksredskap.

    Berätta vad handen inte klarar

    Typiska besvär är smärta nära tummens bas, svagare grepp och svårigheter att exempelvis öppna en burk eller vrida en nyckel. Besvären kan variera mellan olika perioder. Liknande symtom kan också ha andra orsaker, så platsen för smärtan räcker inte för en säker diagnos.

    Beskriv gärna ett par vardagliga moment som har blivit svåra. Berätta när problemen började och om du tidigare har skadat handen. Den informationen hjälper därför vården att välja rätt undersökning. Du behöver inte själv försöka provocera fram smärta med särskilda tester hemma.

    Vad tillför röntgen vid tumbasartros?

    Vanlig röntgen kan visa förändringar i leden och skelettet. Samtidigt är sambandet mellan hur leden ser ut och hur mycket ont du har svagt. Bilderna ersätter därför inte bedömningen av handens funktion eller samtalet om dina besvär.

    Fråga vad undersökningen ska hjälpa till att avgöra. Om diagnosen redan är tydlig kan en bild ibland tillföra mindre än du förväntar dig. Om läkaren misstänker något annat behöver både metod och undersökningsområde passa den frågan.

    MR och CT är olika alternativ

    ScanNord erbjuder röntgen av handen, MR av tummen, MR av handen och CT av handen. Metoderna besvarar olika frågor. CT kan vara relevant för vissa skelettfrågor, medan läkaren väljer MR för andra frågeställningar. Ingen av dem ersätter rutinmässigt vanlig röntgen vid typisk tumbasartros.

    Korten nedan visar alternativ inom samma område. Du behöver alltså inte köpa undersökningarna tillsammans. Stäm därför av rätt metod och område före beställningen. En mer omfattande undersökning är inte automatiskt mer användbar för just ditt besvär.

    Behandling behöver inte börja med fler bilder

    Träning, anpassade grepp, hjälpmedel och ibland en stödjande ortos kan underlätta vardagen. En arbetsterapeut kan hjälpa till med råd och utprovning. Ta kontakt med vårdcentralen vid symtom på tumbasartros. Målet är att handen ska fungera bättre, inte bara att få ett bildsvar.

    Röntgen Hand

    Röntgen Hand

    995 kr
    MR tumme

    MR tumme

    4 495 kr
    MR Hand

    MR Hand

    4 495 kr
    CT Hand

    CT Hand

    3 695 kr

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

  • Höftfraktur trots normal röntgen – vad händer nu?

    Höftfraktur trots normal röntgen – vad händer nu?

    En höftfraktur trots normal röntgen kan förekomma. Om läkaren fortfarande misstänker ett benbrott behövs fortsatt bedömning, ofta med MR. Har du svårt att stödja på benet efter ett fall ska du därför söka vård på nytt även om den första röntgenundersökningen inte visade någon fraktur.

    Äldre kvinna sitter i en stadig stol med ett gånghjälpmedel bredvid.

    Varför kan första bilden vara normal?

    Vanlig röntgen är ofta den första bildundersökningen vid misstänkt höftledsbrott. Men alla skador framträder inte tydligt direkt. Vården måste därför väga ihop bildsvaret med smärta, gångförmåga och vad undersökningen av höften visar.

    Berätta om du fortfarande inte kan gå som vanligt eller om det gör mer ont. Försök inte belasta igenom kraftig smärta för att kontrollera om benet håller. Ett normalt bildsvar är inte ett skäl att bortse från tydliga kvarstående besvär.

    När behövs MR eller CT?

    Vid stark misstanke om höftfraktur trots negativ vanlig röntgen kan MR hjälpa vården att hitta en dold fraktur. Det nationella vårdprogrammet rekommenderar MR för att bedöma om fraktur finns när den vanliga undersökningen inte ger tillräckligt besked.

    CT kan vara ett alternativ i vissa situationer, men metoderna är inte likvärdiga för varje fråga. Läkaren och röntgenavdelningen väljer utifrån misstanken och dina förutsättningar. Om besvären kvarstår behöver även ett lugnande undersökningssvar sättas i sitt sammanhang.

    Sök hjälp utifrån besvären

    Kontakta genast vårdcentral eller jouröppen mottagning om du misstänker höftledsbrott. Sök akutmottagning om det är stängt. Ring 112 om du efter skadan inte kan stå eller stödja på benet. Vänta inte på att boka en privat undersökning.

    Smärta kan kännas i höften eller ljumsken, men också stråla mot knät. Berätta därför om hela förloppet och hur mycket du kan belasta. Uppge också om du redan har en höftprotes eller tidigare har opererat området.

    Om du har fått åka hem

    Följ de råd du fick om belastning och uppföljning. Om planen är oklar, kontakta mottagningen och fråga vad som gäller vid kvarstående smärta. Be om en tydlig tidpunkt och kontaktväg för ny bedömning. Sök tidigare om du blir sämre.

    ScanNord erbjuder MR och CT av bäcken och höftleder, röntgen av höft och bäcken samt ultraljud av höftleden. Ultraljud ersätter inte den riktade frakturutredningen. Korten visar områdets tillgängliga metoder för planerade undersökningar; vid akut frakturmisstanke ska vården ordna utredningen.

    MR Bäcken och Höftleder

    MR Bäcken och Höftleder

    4 495 kr
    CT Bäcken & Höftleder

    CT Bäcken & Höftleder

    2 995 kr
    Röntgen Höftled

    Röntgen Höftled

    995 kr
    Röntgen Bäcken

    Röntgen Bäcken

    1 195 kr
    Ultraljud höftled

    Ultraljud höftled

    2 995 kr

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

  • Kalkaxel – räcker röntgen eller behövs MR?

    Kalkaxel – räcker röntgen eller behövs MR?

    Vid misstänkt kalkaxel kan vanlig röntgen visa kalkinlagringar kring axelns senor. MR behövs inte automatiskt för att det finns kalk på en bild. Först behöver vården bedöma om fyndet passar ihop med smärtan och om det finns någon annan orsak till besvären.

    Man sitter med underarmen vilande på en kudde vid ett bord.

    Vad menas med kalkaxel?

    Kalkaxel innebär att kalk har lagrats i en sena eller i området kring axelns slemsäck. Du kan få plötsligt mycket ont och svårt att röra armen. Hos andra kommer besvären mer gradvis. Liknande smärta kan också ha andra orsaker.

    Berätta om hur besvären började, om du har skadat dig och vilka rörelser som gör ont. Nattlig smärta och svårt att ligga på axeln är också uppgifter som kan hjälpa bedömningen. Det går inte att säkert skilja kalkaxel från andra axelproblem enbart genom en symtomlista.

    Vad visar bilderna?

    Vanlig röntgen kan visa kalkinlagringar och ger samtidigt information om skelettet. Ultraljud kan hjälpa till att bedöma senor och området runt dem. Undersökningarna ger delvis olika information, så vården väljer metod utifrån frågan som behöver besvaras.

    Storleken på en kalkinlagring berättar inte ensam hur ont du har eller vilken behandling du behöver. Ett fynd på bilden behöver därför stämma med din berättelse och undersökningen av axeln. Be gärna om en förklaring av vad fyndet betyder i just ditt fall.

    När kan MR tillföra något?

    MR kan bli relevant när diagnosen är oklar eller när läkaren behöver undersöka andra förändringar i mjukdelarna. En misstänkt senskada är exempel på en annan fråga än att bara påvisa kalk. MR är alltså inte ett obligatoriskt nästa steg efter varje röntgenbild.

    Om du redan har gjort en undersökning, berätta var och när. Tidigare bilder och utlåtandet kan hjälpa den som planerar fortsatt utredning. Då blir det lättare att avgöra vad en ny undersökning faktiskt skulle tillföra.

    När bör du söka vård snabbt?

    Sök vård skyndsamt om du plötsligt får kraftig smärta och svårt att använda armen, särskilt efter en skada. Feber tillsammans med en kraftigt smärtande axel behöver också en snabb bedömning. Utgå inte från att det är kalkaxel bara för att du har haft det tidigare.

    Nedan finns ScanNords MR, CT, röntgen och ultraljud av axeln. CT är främst ett alternativ för särskilda frågor om skelettet. Metoderna svarar på olika kliniska frågor; välj efter medicinsk bedömning och beställ inte alla alternativen.

    MR Axel

    MR Axel

    3 695 kr
    CT Axel

    CT Axel

    2 995 kr
    Röntgen Axel

    Röntgen Axel

    1 195 kr
    Ultraljud Axel

    Ultraljud Axel

    2 995 kr

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

  • Korsbandsskada – när behövs MR av knät?

    Korsbandsskada – när behövs MR av knät?

    Vid en misstänkt korsbandsskada börjar utredningen med hur skadan gick till och en undersökning av knät. MR kan ibland komplettera bedömningen och visa skador inne i leden. Undersökningen behövs inte automatiskt för alla, och ett MR-fynd avgör inte ensamt om du behöver opereras.

    Kvinna i träningskläder sitter på en bänk med båda fötterna i golvet.

    Ett ostadigt knä behöver en bedömning

    Korsbanden hjälper till att stabilisera knät. En kraftig vridning, till exempel under idrott, kan skada ett korsband. Knät kan svullna snabbt och göra ont. När svullnaden senare minskar kan det i stället kännas som att knät viker sig.

    Kontakta vårdcentral om du misstänker en korsbandsskada och har besvär. Vid mycket ont, kraftig svullnad eller svårt att gå ska du söka vård genast. Vänta då inte på en privat MR-tid. Om vårdcentral eller jourmottagning är stängd behöver du söka akutmottagning.

    Vad tillför MR?

    MR kan ge kompletterande information om korsbandet och andra strukturer i knät. Läkaren behöver först formulera vilken fråga bilderna ska besvara. Det kan exempelvis handla om att kartlägga skadan när den kliniska bedömningen behöver stöd inför fortsatt behandling.

    Berätta om tidigare knäskador och operationer. Beskriv också när knät känns ostadigt och vad du vill kunna göra i vardagen eller idrotten. Den informationen är viktig även om bilder redan finns. Fråga hur resultatet kan påverka planen för just ditt knä.

    Varför kan vanlig röntgen behövas?

    Efter en skada kan vården behöva undersöka skelettet med vanlig röntgen. En normal röntgenbild utesluter däremot inte en skada på korsbandet. Röntgen och MR svarar alltså på olika frågor.

    CT ger detaljer om skelettet i utvalda situationer. Stående röntgen kan besvara frågor under belastning, medan ultraljud används för vissa mer ytliga strukturer och vätska. Dessa alternativ ersätter inte en riktad bedömning av korsbandet med MR när den behövs.

    Rehabiliteringen är central

    Fysioterapi är den viktigaste behandlingen för många med korsbandsskada. Många kan få ett väl fungerande knä utan operation. Träningen och eventuell kirurgisk bedömning behöver anpassas till hur stabilt knät är, dina aktiviteter och hur återhämtningen går.

    ScanNord erbjuder MR, CT, vanlig och stående röntgen samt ultraljud av knät. Korten nedan visar tillgängliga alternativ för samma område. Valet beror på medicinsk bedömning; de är inte en rekommendation att köpa flera undersökningar.

    MR Knä

    MR Knä

    4 495 kr
    CT Knä

    CT Knä

    3 195 kr
    Röntgen Knä

    Röntgen Knä

    995 kr
    Röntgen Knä Stående

    Röntgen Knä Stående

    1 295 kr
    Ultraljud Knä

    Ultraljud Knä

    2 995 kr

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

  • Hälseneruptur – behövs ultraljud eller MR?

    Hälseneruptur – behövs ultraljud eller MR?

    Läkaren kan ofta bedöma en färsk hälseneruptur, alltså en brusten hälsena, genom att undersöka benet. Läkaren behöver inte rutinmässigt ultraljud eller MR för att ställa diagnosen. Vid en plötslig smäll i vaden eller hälen och svårighet att stödja på foten bör du söka vård snarast, inte vänta på en privat bildundersökning.

    En vuxen sitter på en bänk med ena skon av och foten synlig.

    Undersökningen av benet kommer först

    En hälsena kan brista under exempelvis ett frånskjut. Det kan kännas som att någon sparkar mot vaden. Vården frågar hur skadan uppstod och undersöker bland annat senans funktion. Den bedömningen styr behandlingen av skadan.

    Ring 1177 om du behöver hjälp att hitta rätt vårdnivå. Att boka bilder innan någon har bedömt en nytillkommen skada kan fördröja rätt behandling. Försök inte testa senans hållfasthet genom upprepade tåhävningar eller hård belastning.

    Vad blir frågan till röntgen?

    Om läkaren rekommenderar bilder ska remissen beskriva vad som är oklart. En fråga om mjukdelar är en annan än en fråga om skelettet. Läkaren väljer därför metod efter den medicinska bedömningen, inte bara efter var det gör ont.

    Ultraljud och MR kan ge svar om mjukdelar, men en misstänkt senruptur kräver inte båda metoderna. Den akuta diagnosen kan vara tillräckligt tydlig utan någon av dem.

    När är vanlig röntgen relevant?

    Om det finns misstanke om att en benbit har lossnat vid senans fäste kan vanlig röntgen bli aktuell. CT besvarar särskilda skelettfrågor och är inte en rutinundersökning för att avgöra om hälsenan har brustit. Stående fotledsröntgen svarar på andra frågor om belastning och ställning och är inget du bör välja själv vid en akut skada.

    Nedan finns ScanNords undersökningar för området. Korten visar tillgängliga alternativ, inte en rekommendation att köpa flera undersökningar. Kontrollera med ansvarig vårdgivare om du behöver någon av metoderna innan du beställer.

    MR Fotled

    MR Fotled

    4 495 kr
    Ultraljud Skelett/Ben/Leder

    Ultraljud Skelett/Ben/Leder

    2 995 kr
    CT Fotled

    CT Fotled

    3 195 kr
    Röntgen Fotled

    Röntgen Fotled

    1 195 kr
    Röntgen Fotled stående

    Röntgen Fotled stående

    1 795 kr

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin

    Källor

  • Mortons sjukdom – behövs MR eller röntgen?

    Mortons sjukdom – behövs MR eller röntgen?

    Mortons sjukdom kräver oftast inte MR för att läkaren ska kunna ställa diagnos. Typiska symtom tillsammans med en undersökning av foten kan räcka. Läkaren kan däremot behöva röntgenbilder för att bedöma andra orsaker till smärtan eller inför en ortopedbedömning. Läkaren väljer undersökning efter vad som fortfarande är oklart.

    Händer stödjer en bar framfot; rymliga skor står bredvid stolen.

    Hur känns Mortons sjukdom?

    Besvären beror på tryck mot en nerv i framfoten. Det kan göra ont under främre delen av foten och stråla ut mot tårna. En del får stickningar eller domningar. Ofta blir problemen tydligare när du belastar foten eller när skorna sitter trångt.

    Läkaren frågar därför var smärtan sitter, när den kommer och hur skorna påverkar den. Vid undersökningen kan tryck över området framkalla besvären. Andra fotproblem kan ge liknande symtom, så läkaren behöver bedöma platsen för smärtan noggrant.

    Varför kan röntgen ändå vara relevant?

    Vanlig röntgen visar främst skelett och leder. Den kan hjälpa läkaren att bedöma andra förklaringar till framfotssmärta. Enligt det nationella kunskapsstödet bör läkaren ordna belastade bilder av foten inför remiss till ortoped. Bilderna kan också vara till hjälp när diagnosen är osäker.

    Ett normalt röntgensvar utesluter alltså inte i sig Mortons sjukdom. Bilderna besvarar en annan fråga än den kliniska undersökningen av en irriterad nerv. Därför behöver resultaten vägas samman.

    Är MR alltid bättre?

    Nej. Det avgörande är vilken information läkaren behöver. MR ger bilder av mjukdelar, medan CT främst kan ge detaljer om skelettet. Läkaren kan också välja ultraljud vid vissa mjukdelsfrågor. CT är inte ett rutinval enbart vid misstänkt Mortons sjukdom.

    Metoderna nedan är tillgängliga alternativ för fotens olika problem, inte en rekommendation att köpa flera undersökningar. Be om medicinsk bedömning av vilken metod som kan ändra handläggningen i just ditt fall.

    Vad kan du göra under tiden?

    Rymliga skor och avlastning av framfoten kan lindra. Ibland kan inlägg eller hjälp av fysioterapeut vara lämpligt. Kontakta vårdcentralen om besvären kvarstår. Om egenvård inte hjälper kan läkaren bedöma andra behandlingar.

    Det är ofta mer användbart att först bedöma belastning och skoval än att direkt beställa en avancerad bildundersökning. Fortsatt utredning ska utgå från hur foten fungerar och vad den första bedömningen visar.

    MR Fot

    MR Fot

    4 495 kr
    CT Fot

    CT Fot

    3 195 kr
    Röntgen Fot

    Röntgen Fot

    1 295 kr
    Röntgen Fot stående

    Röntgen Fot stående

    1 495 kr
    Ultraljud Skelett/Ben/Leder

    Ultraljud Skelett/Ben/Leder

    2 995 kr

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

    1177: Mortons sjukdom – ont i framfoten
    1177 för vårdpersonal: Mortons neuralgi

  • Kotglidning – när behövs röntgen eller MR?

    Kotglidning – när behövs röntgen eller MR?

    Kotglidning, även kallad spondylolistes, innebär att en ryggkota ligger förskjuten i förhållande till en annan. Vanlig röntgen är ofta första bildundersökningen vid misstanke. MR kan komplettera röntgen inför beslut om behandling.

    En person står vid ett fönster med handen mot ländryggen.

    Bilderna ska svara på en tydlig fråga

    Ryggsmärta i sig räcker inte för att avgöra vilken undersökning som ger bäst information. Läkaren bedömer hur besvären började, om smärtan strålar ner i benen och om känsel eller kraft har förändrats. Det avgör både metod och hur bråttom utredningen är.

    Ett fynd av kotglidning förklarar inte automatiskt all smärta. Bilder kan också visa förändringar som hör till åldrandet. Därför behöver fynden stämma med symtom och kroppsundersökning innan man väljer behandling.

    Röntgen vid kotglidning

    Slätröntgen visar kotornas läge. I vissa fall ställer läkaren även en fråga om hur läget förändras vid rörelse. Röntgen med provokation innebär att personalen tar bilder när du böjer och sträcker ryggen. Den är ett särskilt alternativ, inte något alla med ryggont behöver.

    Berätta om tidigare ryggoperationer och ta med uppgifter om äldre bilder. En jämförelse kan vara mer användbar än att beställa flera olika undersökningar utan en gemensam plan.

    När kan MR eller CT komplettera?

    MR kan ingå i utredningen inför ett eventuellt ingrepp. Ibland kompletterar man med CT, som också kallas DT, eller vanlig röntgen. Vilken kombination som ger relevant information beror på den kliniska frågan. Metoderna är alltså inte utbytbara standardpaket.

    Kotglidning med nervpåverkan kan i vissa fall leda till en kirurgisk bedömning. Ett röntgenfynd betyder dock inte att du behöver en operation. Fysioterapi och annan behandling kan vara aktuella, och beslutet behöver bygga på hela situationen.

    När ska du söka akut?

    Sök akut vid ryggsmärta med nytillkomna svårigheter att tömma blåsan, nedsatt känsel i underlivet eller snabbt ökande svaghet i benen. Vänta då inte på en privat undersökning. Ryggsmärta med feber eller tydlig sjukdomskänsla behöver också snabb vårdbedömning.

    Nedan finns ScanNords alternativ för ländryggen. De besvarar olika frågor och kräver en medicinsk bedömning inför valet. Du behöver inte beställa samtliga för att utreda kotglidning.

    Röntgen Ländrygg

    Röntgen Ländrygg

    1 199 kr
    Röntgen Ländrygg provokation

    Röntgen Ländrygg provokation

    1 295 kr
    MR Ländrygg

    MR Ländrygg

    4 495 kr
    CT Ländrygg

    CT Ländrygg

    2 995 kr

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

    Region Västernorrland: Ländryggssmärta hos vuxna
    Akademiska sjukhuset: Steloperation av ländryggen