Kategori: Röntgen

  • Tennisarmbåge – behövs röntgen eller MR?

    Tennisarmbåge – behövs röntgen eller MR?

    Vid tennisarmbåge kan läkaren oftast ställa diagnos utan röntgen eller MR. Beskrivningen av smärtan och en undersökning av armens funktion räcker ofta. Bilder kan bli aktuella om besvären är oklara eller om läkaren misstänker något annat än tennisarmbåge.

    En person håller försiktigt handen mot utsidan av armbågen.

    Hur undersöker läkaren tennisarmbåge?

    Vid tennisarmbåge gör det ofta ont på utsidan av armbågen, särskilt när du griper eller belastar handen. Namnet betyder inte att du måste ha spelat tennis. Besvären kan uppstå även vid andra aktiviteter som belastar underarmens muskler.

    Den som undersöker dig kan känna på området och låta dig göra rörelser mot motstånd. Läkaren kan även behöva bedöma nervfunktionen och andra möjliga förklaringar. En bild kan inte ersätta den informationen.

    När kan bilddiagnostik vara till hjälp?

    Om symtomen inte passar den vanliga bilden behöver läkaren precisera frågan. Har smärtan till exempel börjat efter ett fall, eller har du andra tecken som läkaren behöver utreda? Det är då viktigt att inte automatiskt kalla besvären tennisarmbåge.

    Berätta var smärtan sitter, hur den började och vilka rörelser som utlöser den. Ange också vilka åtgärder du redan har provat och hur besvären påverkar vardagen. De uppgifterna hjälper läkaren att avgöra om bilder kan ändra bedömningen eller behandlingen.

    Röntgen, MR, CT eller ultraljud?

    Vanlig röntgen ger framför allt information om skelett och leder. CT ger mer detaljerade bilder av ben. MR kan visa både ben och mjukdelar, medan ultraljud kan vara relevant för vissa ytliga senor och mjukdelar.

    Metoderna besvarar alltså olika kliniska frågor. Att en undersökning finns att beställa betyder inte att den behövs vid typiska besvär. Valet ska bygga på medicinsk bedömning, inte på att den mest omfattande metoden alltid skulle vara bäst.

    Vad händer om du inte behöver bilder?

    Behandling handlar ofta om att anpassa belastningen och gradvis träna upp funktionen. En fysioterapeut kan hjälpa till med övningar och progression. Enligt 1177 bör du kontakta vårdcentral om besvären inte blir bättre inom några veckor.

    Du behöver inte vänta på MR för att få råd om belastning och rehabilitering. Om du senare behöver bilddiagnostik kan läkaren formulera en tydlig fråga. Nedan hittar du alternativ för armbågsregionen. Köp dem inte som ett gemensamt paket.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

    1177: Tennisarmbåge

    1177: Undersökning med magnetkamera

  • Kan man ha knäartros trots normal röntgen?

    Kan man ha knäartros trots normal röntgen?

    Ja, du kan ha knäartros även om röntgenbilden är normal. Tidiga förändringar syns inte alltid. Bedömningen bygger därför ofta på hur du beskriver besvären och vad undersökningen av knät visar.

    En äldre person sitter på en parkbänk med handen vilande på sitt knä.

    Varför syns inte allt på röntgen?

    Knäartros är en sjukdom i leden. Röntgen kan visa förändringar som stödjer diagnosen, men bilden fångar inte hela din situation. En normal bild betyder därför inte att din smärta är inbillad. Du kan fortfarande få hjälp med besvären.

    Många kan få en bedömning utan röntgen. Valet av undersökning beror bland annat på symtomen och om något talar för en annan förklaring.

    Behöver du MR vid misstänkt knäartros?

    Inte automatiskt. MR kan besvara vissa frågor om knäts mjukdelar, men är inte nästa rutinmässiga steg för alla med misstänkt artros. Det är bättre att först klargöra vad en ny bild skulle ändra i bedömningen eller behandlingen.

    Berätta om besvären kom gradvis eller efter en skada. Beskriv också när knät gör ont och vilka aktiviteter som har blivit svårare. Sådana uppgifter hjälper vården att välja rätt väg vidare.

    Belastad röntgen vid knäartros

    Om läkaren rekommenderar röntgen vid misstänkt knäartros tar mottagningen ofta bilder under belastning, alltså när du står. Den som skriver remissen behöver ange rätt frågeställning så att mottagningen kan anpassa bildtagningen.

    Beställ inte en ny undersökning enbart för att det tidigare svaret saknade en viss formulering. Be först om hjälp att förstå vad som redan är gjort och om svaret räcker.

    Du kan få hjälp innan nästa undersökning

    Anpassad träning och information är viktiga delar av behandlingen. En fysioterapeut kan hjälpa till med ett upplägg som passar din förmåga. Du behöver alltså inte alltid vänta på fler bilder för att få stöd.

    Undersökningar av knät

    Här finns ScanNords röntgen, belastade röntgen, MR, CT och ultraljud av knät. De besvarar olika kliniska frågor. CT och ultraljud ersätter inte automatiskt belastad röntgen eller en klinisk artrosbedömning. Välj metod efter medicinsk bedömning och beställ inte alla alternativ.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

    1177: Knäledsartros

    1177 för vårdpersonal: Knäledsartros

  • Hälsporre – behövs röntgen eller MR?

    Hälsporre – behövs röntgen eller MR?

    Vid typisk hälsporre behövs oftast varken röntgen eller MR. Besvären kallas också plantar fasciopati och brukar gå att bedöma genom samtal och undersökning av foten. Bilder kan däremot bli aktuella om symtomen är ovanliga, en annan skada misstänks eller behandlingen inte hjälper.

    En person känner försiktigt på undersidan av sin häl.

    Varför syns hälsporre ibland på röntgen?

    Namnet kan vara missvisande. Smärtan sitter vanligen vid senplattans fäste under hälen. En benutväxt kan synas på en röntgenbild, men den behöver inte vara orsaken till smärtan. Det går också att ha typiska besvär utan en sådan benutväxt.

    Därför räcker inte ett bildfynd för att avgöra vilken behandling du behöver. Läkaren behöver veta var det gör ont och när smärtan kommer. Ömhet under hälen vid de första stegen efter vila är en viktig uppgift.

    När kan bilder hjälpa vid misstänkt hälsporre?

    Vid ett typiskt förlopp börjar man oftast med anpassad belastning, lämpliga skor och behandling efter bedömning. Om besvären inte förbättras behöver diagnosen och behandlingen följas upp. En bild kan då hjälpa till att undersöka andra möjliga orsaker.

    1177 beskriver att röntgen ibland blir aktuell efter fyra till sex månader utan förbättring, eller vid misstanke om en annan sjukdom. Det är ingen regel att alla ska vänta så länge. Smärta efter en skada eller ett avvikande förlopp kräver en egen bedömning.

    Vilken metod passar frågan?

    Vanlig röntgen visar framför allt skelettet. Läkaren kan välja stående bilder för att bedöma belastningsförhållanden. MR ger annan information om både ben och mjukdelar, medan ultraljud kan undersöka utvalda mjukdelsstrukturer. CT ger detaljerade skelettbilder men är inte en rutinundersökning vid typisk hälsporre.

    Metoderna kompletterar alltså olika kliniska frågor. Fler undersökningar betyder inte automatiskt ett bättre svar. Be om en förklaring till vad den valda undersökningen ska kunna ändra i behandlingen.

    Inför en eventuell beställning

    Anteckna när besvären började, om du ändrat träningen och vilka åtgärder du redan provat. Ange också om du har gjort en tidigare undersökning av samma fot. Det minskar risken för onödiga upprepningar.

    ScanNord erbjuder alternativen nedan för fotens skelett och mjukdelar. Välj först efter medicinsk bedömning; du ska inte beställa alla metoder. Om du har svårt att stödja på foten efter en skada ska du söka vård för bedömning.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

    1177: Hälsporre – ont under hälen

    1177 för vårdpersonal: Plantar fasciopati

  • Revbensbrott – när behövs röntgen?

    Revbensbrott – när behövs röntgen?

    Läkaren behöver inte alltid röntga ett misstänkt revbensbrott. Vid en lindrig, isolerad skada kan läkaren ofta bedöma besvären kliniskt. Bilder blir viktigare om det finns misstanke om skada på lungan eller andra komplikationer. Det avgörande är därför hur du mår och andas, inte bara om ett brott kan synas.

    En man sitter upprätt med handen lätt mot sidan av bröstkorgen.

    Hur brukar ett revbensbrott kännas?

    Smärtan kan öka när du hostar, tar ett djupt andetag eller rör överkroppen. Området är ofta ömt efter ett fall eller slag. Även långvarig kraftig hosta kan ibland orsaka en fraktur.

    Läkningen tar tid och besvären kan finnas kvar i flera veckor. Samtidigt kan andra skador ge liknande smärta. En beskrivning av händelsen och en undersökning hjälper därför läkaren att bedöma vad som behöver göras.

    Varför avstår läkaren ibland från röntgen?

    Om skadan verkar begränsad och andningen är opåverkad ändrar en bild inte alltid behandlingen. Region Jönköpings riktlinje anger att misstanke om en isolerad revbensfraktur i sig inte är skäl för röntgen.

    Det betyder inte att läkaren avfärdar besvären. Syftet är att välja en undersökning som kan påverka vården. Smärtlindring, råd och uppföljning kan vara viktiga även utan en bild som bekräftar frakturen.

    När kan lungröntgen eller CT behövas?

    Vid misstanke om luft eller blod kring lungan kan lungröntgen bli aktuell. Vid mer omfattande trauma eller misstanke om flera skador kan vården välja CT. Vilka komplikationer läkaren misstänker styr då valet av undersökning.

    Röntgen av revben och lungröntgen har delvis olika syften. Läkaren väljer dessutom CT med kontrast bara när frågeställningen motiverar det. MR av thorax är inte det vanliga förstahandsvalet för akut misstänkt revbensfraktur.

    Vilka symtom kräver snabb bedömning?

    Sök vård skyndsamt om du blir andfådd, kallsvettig eller tydligt sjuk efter en skada mot bröstkorgen. Ring 112 vid svåra andningsbesvär eller kraftig allmänpåverkan. Vänta inte på en planerad undersökning i dessa situationer.

    Nedan hittar du ScanNords alternativ för revben och bröstkorg vid planerade medicinska frågeställningar. De är inte ett paket som alla med revbenssmärta behöver. Beskriv därför skadan och symtomen så att läkaren kan välja rätt metod eller avstå från bilder.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

    1177: Revbensbrott

    Region Jönköpings län: Riktlinjer för revbensröntgen

    Region Stockholm: Revbensfraktur

  • Stressfraktur i foten trots normal röntgen – nästa steg?

    Stressfraktur i foten trots normal röntgen – nästa steg?

    En stressfraktur i foten kan finnas trots att en tidig röntgenbild är normal. Förändringar kan bli synliga först senare. Om smärtan fortsätter behöver läkaren bedöma om du ska avlasta mer, ta nya röntgenbilder eller göra en MR-undersökning.

    En person på en parkbänk känner försiktigt på foten med löparskor bredvid

    Smärta som kommer efter upprepad belastning

    En stressfraktur kan uppstå efter upprepad belastning på skelettet. Det behöver alltså inte finnas ett tydligt fall eller en enskild olycka. Hos personer med svagare skelett kan även mindre belastning räcka. Du känner ofta smärtan under eller efter aktivitet.

    Berätta var det gör ont och om du nyligen har ökat träningen eller gått mer än vanligt. Ange också om besvären blir bättre av vila. Den beskrivningen hjälper läkaren att skilja en möjlig skelettskada från andra orsaker till fotvärk.

    Varför kan första röntgen vara normal?

    Tidiga förändringar syns inte alltid på vanlig röntgen. En normal bild är därför inte ett säkert besked om att fortsatt belastning är lämplig. Bedömningen behöver också utgå från var du är öm och hur symtomen förändras över tid.

    Vid kvarstående misstanke kan läkaren välja ett nytt röntgentillfälle eller kompletterande bilddiagnostik. MR kan bli aktuellt efter medicinsk bedömning. Du behöver däremot inte automatiskt göra MR för varje fotbesvär.

    Vad gör du medan du väntar?

    Fortsätt inte med smärtande löpning bara för att röntgensvaret är normalt. Be om tydliga råd om avlastning och vilken aktivitet som är lämplig. Behandlingen beror bland annat på vilket ben som är påverkat.

    Fråga också när du ska höra av dig igen om smärtan inte förbättras. En planerad uppföljning minskar risken att ett normalt första bildsvar avslutar utredningen för tidigt. Vid snabbt ökande besvär eller svårigheter att belasta foten behöver du kontakta vården.

    Vilka bilder kan vara aktuella?

    ScanNord erbjuder MR fot, CT fot och vanlig röntgen av foten. Belastad röntgen finns också för särskilda frågor om fotens ställning. Den är inte automatiskt rätt val vid misstänkt stressfraktur.

    Metoderna besvarar olika kliniska frågor. Läkaren behöver välja metod och område utifrån undersökningen av foten. Korten visar tillgängliga alternativ i samma region, inte en inköpslista.

    Ta med tidigare svar

    Ange datumet för den första röntgenundersökningen och vilken mottagning du var på. Ta med utlåtandet och följ mottagningens råd om tidigare bilder. Beskriv hur du mår nu jämfört med då. Det gör den fortsatta bedömningen mer träffsäker än att bara skriva ”ont i foten”.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

    Region Västernorrland – Fotproblem, skador och överbelastning

    1177 för vårdpersonal, Västmanland – Bilddiagnostik vid fot- och fotledsskador

  • Röntgen av fot stående – varför behövs belastade bilder?

    Röntgen av fot stående – varför behövs belastade bilder?

    Röntgen av fot stående innebär att du står på foten under bildtagningen. Då kan läkaren bedöma skelettets och ledernas läge under belastning. Det är särskilt relevant vid vissa felställningar, exempelvis hallux valgus inför en möjlig operation. Alla som har ont i foten behöver däremot inte en röntgenundersökning.

    Två fötter placerade på en plattform inför stående röntgen av fot

    Vad betyder belastade bilder?

    Orden stående och belastad beskriver hur personalen utför undersökningen. Du står enligt personalens instruktioner i stället för att enbart ha foten avlastad. Bilderna ger därmed ett underlag för att bedöma fotens ställning när du bär vikt på den.

    Det är alltså inte bara ett annat namn på vilken fotröntgen som helst. Om remissen gäller belastade bilder behöver det framgå. Personalen avgör hur du ska stå och vilka vinklar som ger bäst information för att besvara frågan.

    När kan röntgen av fot stående hjälpa?

    Vid hallux valgus pekar stortån mot de andra tårna. En läkare kan ofta ställa diagnosen genom att undersöka foten. Läkaren behöver därför inte automatiskt röntgen för att bekräfta varje sned stortå.

    Inför bedömning för kirurgi rekommenderar det nationella kunskapsstödet belastade bilder framifrån och från sidan. Läkaren kan också behöva bilder vid misstanke om en annan diagnos. Vid lindrigare besvär är rymliga skor och andra anpassningar ofta en del av den första behandlingen.

    Så förbereder du besöket

    Följ anvisningarna i kallelsen. Berätta i förväg om du har svårt att stå, behöver stöd eller inte kan lägga vikt på foten. Försök inte tvinga dig igenom en ställning som du inte klarar; personalen behöver kunna planera undersökningen säkert.

    Du tar av skor och strumpor inför bildtagningen. Personalen kan be dig att ta bort metallföremål nära området. Under själva bildtagningen behöver du vara stilla. Berätta också före undersökningen om du är gravid eller kan vara gravid.

    Är MR eller CT ett bättre val?

    Undersökningarna svarar på olika frågor. Läkaren använder vanlig röntgen för att bedöma skelett och leder. MR kan ge ytterligare information om bland annat mjukdelar, medan CT ger detaljerade tvärsnittsbilder. Fler bilder betyder inte automatiskt bättre hjälp för just dina besvär.

    En MR eller CT ersätter därför inte självklart de belastade bilder som läkaren efterfrågar inför en bedömning av fotens ställning. Välj metod tillsammans med läkaren. Beställ inte flera alternativ för att försöka täcka alla tänkbara orsaker.

    Vad bör stå i din egenremiss?

    Skriv vilken fot och vilken del av foten som gör ont, hur länge besvären funnits och hur de påverkar gång eller skor. Nämn tidigare skada, operation och redan gjorda undersökningar. Om en läkare rekommenderat stående bilder är det bra att ange varför.

    Hos ScanNord ligger den informationen till grund för läkarens remissbedömning. Nedan finns de aktuella metoderna för foten. De är alternativ för olika medicinska frågor, inte ett paket som du behöver köpa tillsammans.

    Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.

    Källor

    Hallux valgus och belastad röntgen – 1177 för vårdpersonal

    Snedställd stortå – 1177

    Röntgen – 1177

    MR, undersökning med magnetkamera – 1177